Att man aldrig lär sig.

Man ska aldrig, aldrig, aldrig, ALDRIG säga att "nu sover hon nog" - för då kan man ge sig fan på att de små liven vaknar. Det är som att dom hör en, läser ens tankar eller nåt.

Har precis varit in till Neija för, vad jag hoppas blir enda och sista gången ikväll/inatt, och lade upp kudden i sängen, gav henne nappar och snutt samt bjöd henne på lite välling. Bytte blöjan och sjöng dessutom en liten trudelutt för henne innan jag sa godnatt och helt sonika gick ut ur rummet.

Nu går jag inte in till henne något mer.. om jag inte absolut måste förstås.

När tror ni jag får gå och sova inatt?