Imorse, när jag åkte hemifrån Uppsala, så låg det fastfrusen snö på marken och det låg mer snö i luften, även om det regnade just då.

När jag klädde på mig för att gå ut tog jag därför vinterjackan och vinterbootsen (som jag hade på bröllopet) och självklart långkalsonger under jeansen.

Så kommer jag till Stockholm och ser inte ett endaste litet spår av vinter. Inte en snöflinga på marken så långt ögonen ser. Och genast känner jag mig alldeles för påpälsad och börjar inbilla mig att jag svettas under alla mina kläder.

När jag nu är påväg hem så pratar jag med Fredrik som berättar att det snöat massor hemma under dagen, snöblandat regn men ändå snö. Det finns fortfarande mycket snö på marken.

Att det kan vara sådan skillnad mellan två städer som bara ligger 9 mil (40 minuters tågresa) ifrån varandra?

Jag får ju nästan lust att knalla omkring i höstjackan och betydligt lättare skor när jag är här i Stockholm, medan jag aldrig skulle tänka tanken att gå ut så lättklätt i Uppsala.

Det är som två helt skilda världar.