4 hours to go
Jobbar ju så länge att jag får en timmes rast varje pass. Oftast brukar jag dela upp den och ta en halvtimme i taget. Men idag bestämde jag mig för att ta hela på en gång. Och jäävlar vad trist det är. Sjukt tråkigt att bara sitta på rumpan en hel jävla timme. Usch och fy.
Men nu är det bara 3 timmar kvar till stängning och 4 timmar tills jag får hoppa på tåget hem. Sen är jag ledig resten av veckan. Tanken var att jag skulle göra en massa saker den här veckan och därför inte kunde jobba, men nu ska jag faktiskt njuta av att vara ledig, trots att jag egentligen skulle kunna jobba.
Imorgon får jag tillochbörja med sovmorgon eftersom Neija får gå på dagis då och Fredrik skjutsar henne. Jag ska passa på att sova så länge som möjligt och sedan har jag bla en dejt med finaste, gravida Anna inbokad.
Ska försöka hinna med att köpa hårfärg nån gång under dagen så att jag kan få hjälp med det. Så jag slipper den här fula utväxten lagom till bröllopet. Hade suttit fint med en klippning också, men det tror jag blir tajt att hinna med - så jag får göra det bästa av situationen.. kanske tillochmed är så långt att jag kan klämma in löshåret?
Resten av veckan kommer gå åt till förberedelser inför bröllopet som sagt. Välja klänning, fundera ut en frisyr, en sminkning och välja smycken. Jag blir verkligen en riktig tjejtjej när det kommer till sådant här. När man liksom får piffa ordentligt. Då tycker jag att det är roligt.
Annars slänger jag ju oftast bara på mig det bekvämaste och närmaste kläderna, drar handen genom håret och eventuellt några drag med mascara borsten innan jag känner mig klar. Inte så mycket för att vardagspiffa.
Men på bröllop - då jävlar får man vara fin.
Och då går jag gärna ALL IN.
(men det är ju heller inte min dag den här gången..)
K Ä R L E K
Hejsan! Jag skriver till dig för att jag hoppas på att fler ska våga prata om psykisk ohälsa,sjukdomar, våld, kriminalitet och andra problem och motgångar som man varit med om i livet. Kanske är du mitt uppe i något just nu eller har tagit dig ur något jobbigt i ditt liv? Jag har själv erfarenhet av olika problem och motgångar och skriver i min blogg om det. Under de senaste veckorna har jag även skrivit till andra bloggare för att se om någon annan vill dela med sig av sin historia. Flera personer har nappat och om du är intresserad av att läsa deras historier så trycker du på kategori "this is a true story" i min blogg. Du får självklart vara anonym i min blogg och jag publicerar inget utan din tillåtelse. Om du är intresserad av att dela med dig av din historia så kan du mejla mig på pussgurkan_9o@hotmail.com Skriv "händelser att dela med sig av" som rubrik så hittar jag ditt mejl snabbt. Jag tror vi måste prata om psykisk ohälsa. Många sitter hemma själva och tror att de är de själva som är problemet. Så är det sällan.. vi måste våga prata för att kunna göra en förändring. Och kanske kan din berättelse få någon annan att må lite bättre och inse att de inte är själva mitt i allt. Vi behöver varandra!
