Herregud, vad våran fröken testar våra gränser.
Nu när jag skulle lägga henne för sin frukostnap så vägrade hon somna. Skrek som en stucken gris och tårarna sprutade.
Det skär i mammahjärtat men jag måste ändå låta henne hållas. För om jag går in när hon skriker som värst, varje gång, då lär hon sig ju det. Och fortsätter så eftersom hon vet att hon då får uppmärksamhet igen.

Vi har väl varit rätt dåliga på det där senaste veckan, när hon varit sjuk osv. Då har vi ju gått in till henne när hon är sådär ledsen och det har väl resulterat i detta. Men jag vägrar "ignorera" henne när hon är sjuk!

Men idag stod jag på mig, lät henne i skrika i ett par-tre minuter och sen tystnade hon.
Och däckade. Haha.

Dagen idag bjuder på "svär"mosters besök, samt en liten snabbvisit utav mamma. Har inte hört något från någon av dem än, men de dyker väl upp. Lite fika och småprat och sen blir det till att packa Neijas väska inför kvällen. Hon ska vara hos sin farmor ikväll och till imorgon då jag och Fredrik ska åka på lagfest med hans fotbollslag.

Precis som förra året, fast då var jag superstor och hade ingen aning om att jag skulle föda barn två dagar senare. Fredrik var nykter och körde ut (jag var också nykter såklart) men i år blir det buss, och förhoppningsvis en öl eller två.

Nu: frukost!