Att byta eller behålla - det är frågan
Jag har ju ett ganska ovanligt efternamn - vad jag förstått så är det bara vi i min familj som heter (och stavar) som vi gör.
Fredrik har ett lite mindre ovanligt efternamn - ett -son namn.
Jag har varit ganska hård när det kommer till ett eventuellt byte därför att jag inte känner att jag vill byta bort mitt "ovanliga" efternamn till ett betydligt vanligare.
Han har varit lika hård han och förklarat att hans efternamn är en del av vem han är och att det bara är hans familj som heter som dom gör (och resten av halva Sverige), men jag förstår hur han menar. De är inte så många i deras familj och det hänger väl lite på honom att namnet förs vidare då han bara har en syster (som troligtvis byter namn när hon gifter sig).
Vi har övervägt att vi ska behålla våra respektive efternamn men båda två vill ju heta samma sak när vi väl är gifta. "Det är ju en av anlendningarna till att man gifter sig" (Fredrik klumpiga kommentar - men återigen - jag förstår vad han menar).
Neija heter som jag. Så vid ett eventuellt byte (för min eller bådas) så måste ju hon också byta efternamn.
Nu tror jag dock att vi har kommit fram till ett beslut. Tänker inte skriva vad vi har bestämt oss för än, därför att det är fortfarande mellan oss och inget är skrivet i sten förän på dagen D.
Hur skulle ni ha gjort?
Varför lägger ni inte bara till varandras namn istället för att bya? :)
Eller ta ett helt annat namn om ni inte kommer överens! Kolla bakåt i släkterna vad det kan finnas för fina namn där. Eller hitta på ett eget.
Dubbelnamn, som Joss föreslår, hade jag aldrig orkat med. Jag håller förstås med dig och tycker att han borde byta namn därför att ditt namn är ovanligt och hans inte är det. Men vägrar han det skulle jag försöka övertala honom att ta ett helt nytt namn, så att båda byter.
Jag heter ju Eriksson och har velat bli av med det hela livet, så jag kommer definitivt byta, vare sig det blir till min framtida makes namn, ett gammalt släktnamn eller något helt nytt.
För min del skulle jag känna mig hedrad om jag fick ta namnet som bara Den släkten heter, som skulle "dö ut" om ingen förde det vidare. Så blir det ju i även i vårat fall, om vi nu gifter oss. Men jag antar att man har rätt att vara rädd om sitt namn, oavsett om det är vanligt eller inte :)Däremot brukar äldre vara mer måna om det, då de skapat "ett namn med sitt namn" eller vad man ska säga :) Inget fel på dubbelnamn! Men kan vara jobbigt med ett så långt namn, det kan du ju dock fråga din mamma om, hon har ju ganska långt :) Glad att det inte är min nöt att knäcka, mitt resonemang har ingen slutkläm nämligen ;)
Om Fredrik har ett vanligt namn så skulle jag nog precis som du också hellre ha kvar mitt ovanliga (och eftersom Neija också redan heter det, känns som att han där en gång redan gått med på att hans namn inte kommer föras vidare..för det verkar ju helt ologiskt att ge sin dotter ett efternamn som man sedan ändå vet att man kommer vela byta bort?!)
Men jag förstår honom helt klart, det skulle ju kännas jättekonstigt att helt plötsligt heta något annat än det man är van med.
Kanske du och Neija får ha kvar ert namn och fredrik får lägga till ert namn, alltså att han fr dubbelnamn?
Vi slapp långa diskussioner och kom fram till hur vi vill göra ganska snabbt (som tur är)! :) Men vi håller nog också på det tills dagen D...
Dubbelnamn får man inte längre ha i Sverige. Den ena får ta den andras efternamn som efternamn och ha sitt namn som mellannamn.
Så Alexandra kan ta Fredriks namn och ha sitt som mellannamn. Men Fredrik kan då inte ta Alexandra som som efternamn och ha sitt som mellannamn. Det är bara en av makarna som får ha så...
Själv vart det en självklarhet att jag skulle byta namn eftersom jag har ett simpelt son namn och min makes och ja nu även mitt efternamn bara bärs av en släkt i Sverige..
Hmm svårt.. men hoppas din kille tar förståndet till fånga och tar ditt namn (eftersom det är ovanligare, förstår att du inte vill byta bort det!). :)
När jag gifte mig, ville ingen av oss byta:)
Så jag behöll mitt (kastberg) och tog även hans (odeheim). Våra barn får heta Odeheim. Då heter alla ändå lika i familjen. För skulle vi heta båda efternamnen båda två, skulle vi krånglat till det för barnen om dom någon dag gifter sig. För man får bara ha högst 2 efternamn haha, om dom då ville behålla båda namnen eftersom dom är lite ovanliga båda två, vart det ju lite jobbigt:)
