31 december 2010
Mina nyårslöften
Försöka klämma in en löprunda minst en gång i veckan.
Träna upp rygg- och magmuskler.
Mina drömmar
Att bröllopet blir precis så lyckat som vi vill att det ska bli.
Att Neija trivs på förskolan.
Syskon till Neija.
Att mina vänners önskedrömmar slår in.
Mina mål
Få jobb.
Ta körkort.
30 december 2010
Min sista dag i livet
Om jag hade en dag kvar att leva, 24 timmar kvar att spendera precis hur jag vill, så skulle jag spendera den med nära och kära.
Självklart skulle jag ha Fredrik och Neija med mig hela dagen, de skulle inte få lämna min sida. Mina föräldrar, syskon och vänner skulle såklart också vara på plats och vi skulle egentligen inte göra något speciellt.
Dagen skulle gå ut på att jag fick chansen att berätta för var och en, precis hur mycket de betyder för mig och hur mycket jag älskar dom, hur mycket jag skulle sakna dom.
Jag skulle ägna mesta tiden till Neija. Att lukta på henne, pussa på henne, krama om henne, kittla henne, titta på henne, leka med henne, berätta hur mycket jag älskar henne, mysa med henne, känna henne andas mot min kind, busa med henne, gosa med henne... göra allt jag kunde för att ta igen all den tid jag skulle missa.
Jag skulle hålla mig vaken hela tiden och bara njuta av de sista timmarna tillsammans med alla de människor som betyder så mycket för mig. Människor som jag aldrig skulle vilja leva utan.
Hemska tanke. Jag hoppas att den dagen aldrig kommer (logiskt sett så gör den ju det, men man kan ju alltid hoppas).
Det viktigaste med min sista dag i livet skulle vara att få alla underbara människor i mitt liv att förstå hur mycket de betyder för mig.
29 december 2010
Mina ambitioner
♥ Att vara den bästa mamman i världen, till Neija och kommande syskon.
♥ Att ge Neija (och kommande syskon) en fantastisk barndom och uppväxt.
♥ Att bli klar med skolan (gymnasiet) och söka till högskolan.
♥ Att klara av högskolan och en vacker dag kunna stoltsera med en utbildning.
♥ Att försöka göra min familj lycklig, varje dag.
♥ Att försöka göra mig själv lycklig, för resten av livet.
♥ Att en vacker dag ha möjlighet, tillsammans med Fredrik, att köpa ett fint hus där vi ska leva tillsammans med våra barn, resten av livet.
Time is ticking
Förra veckan så var det exakt två månader kvar till bröllopet och tiden rinner verkligen iväg nu. Jag satt igår och prickade av på listan (om vad som ska göras) och insåg att vi faktiskt ligger i fas. Här har man gått och varit nervös för att vi har missat något sperduperviktigt och så har vi stenkoll på allt. Det kändes bra!
Skrev ut blanketter och sånt som vi ska skicka in de närmaste dagarna. Hindersprövning och efternamnsändring bland annat.
Dukningen börjar ta form i mitt huvud och Fredrik är, so far, med på noterna. Vi avvaktar fortfarande mängder av svar från våra gäster men jag antar att de dyker upp framöver. Vi ska boka träff med prästen snart så vi kan gå igenom cermonin och vi ska åka till Enköping och betala det sista på klänningen/klänningarna. Prova en sista gång och makera vad som ska ändras, och kolla priser för det. Vi ska kila ner till Guldfynd och köpa ring (som jag tror jag har hittat) och vi ska hitta en butik som hyr ut kostymer som Fredrik kan prova. Vi ska dessutom träffa cateringfirman och bestluta oss för vilken mat som skall serveras och viner och champagne ska provas och beställas/köpas. Blommor, buketter osv ska bestämmas och beställas/köpas. Jag ska inhandla/låna/hitta ett par skor som jag kan ha under festen och jag har precis klickat hem löshår till håruppsättningen. Frisör och make-up-hjälp är ordnat.
Nu kan vi snart börja räkna ner dagarna.. I can't wait!
Bättre
Neijas feber gick över igår, det räckte med en alvedon under dagen. Efter lunch sov hon i tre timmar och sedan var hon pigg och glad igen, utan feber. Middagen (som blev en burk puré och en flaska Drikki) gick i utan problem och nästan all välling slank ner också vid vällingdags.
Natten har varit ganska bökig. Hon var vaknat flera gånger och pipit, liksom gnällt, gråtit och bökat omkring i sängen. Jag var in till henne tre gånger under nattens gång och bara en gång var det för att nappar och snutt hamnat på golvet. De andra två gångerna masserade jag magen lite och bara tröstade henne till sömns igen.
Idag är hon nästan som vanligt. Tog tempen vid morgonens blöjbyte och den visade 37,6. Ingen feber idag alltså och hon verkar lite piggare. Åt nästan upp all gröt imorse och nu går hon omkring och busar med Eddizon.
Hon verkar lite seg dock, så det blir nog till att byta blöjan snart igen och sedan bädda ner henne i sängen för en liten frukostnap. Sömn verkar ju funka på henne, precis som på mig.
Jag själv vaknade med tjock hals, täppt näsa och svidande svalg. Tog tempen på mig själv också imorse (med vår egen MUNtemometer), men jag hade iallafall ingen feber. 36.6 visade min temp - normaltemp för mig.
28 december 2010
Jag saknar
Jag saknar Sandra.
Sandra gick i min klass på gymnasiet – men bara under det första året. Tre dagar före skolavslutningen orkade hon inte längre och valde att följa i Ted Gärdestads fotspår.
Jag tänker ofta på den där dagen, dagen efter, när vi fick veta vad som hänt. Jag minns varenda sekund, vartenda ord och jag glömmer aldrig känslan av att få höra att en av mina vänner inte längre lever.
Jag hoppas att hon har det bättre där hon är nu och jag hoppas att hon såg oss på studenten – och att hon vet hur saknad hon var och är varje dag.
Jag tänker ofta på dig, Sandra och jag glömmer dig aldrig.
Feber
Nyår känns långt bort fastän det bara är några dagar kvar.. planerna är ännu inte spikade och ifall det är förkylningar på gång så kanske det inte blir något firande alls, mer än fyrverkerierna från balkongen.
När Neija vaknade, efter frukostnapen imorse så kändes hon lite extra varm, men jag trodde först bara att hon var nyvaken-varm. Men när hon vägrade äta mer än fyra-fem skedar mat vid lunchen så började jag misstänka sjukdom igen.. alltid när hon ratar mat så är det nåt som är knas.
Och mycket riktigt. 38,6. Ingen jättehög feber, men ändock feber. Stackars snuttan. Jag som hade tänkt gå ut och åka pulka med henne idag.. nu får vi hålla oss hemma och kurera oss. Båda två.
För övrigt så är alvedonsupparna för barn som passerat 10 kg gigantiska!!!
Nu har jag lagt stumpan i sängen och det lät som att hon somnade direkt. Försökte få henne att sova i min famn, men det blev nog för varmt - för efter några minuter så började hon böka runt igen..
Hatar när hon är sjuk..
27 december 2010
Min favoritplats
Förr var min favoritplats Göteborg. Så fort jag kom dit, till tågperrongen eller busstationen så mådde jag bra. Kände mig som hemma. Spelade egentligen ingen roll vad jag skulle göra/gjorde där, bara känslan av att vara i Göteborg gjorde att jag mådde bra.
Sen åkte jag upp till Sälen och jobbade och sedan dess är det en av mina favoritplatser. Lindvallen. Har varit där nästan varje säsong efter det och jag mår lika bra varje gång jag kommer dit. Blir glad, lycklig och känner mig som hemma även där.
Även i år kändes det fantastiskt att vara där.. men när jag tänker lite extra på min favoritplats, så måste jag ändå konstatera att det inte är en stad eller ett rum som är min favoritplats, utan något helt annat.
Min absoluta favoritplats är platsen jag kommer till så fort jag ser på Neija. Så fort jag har henne i min famn, oavsett anledning. Att krypa upp i soffhörnet med henne i famnen, att ge henne välling och känna hur hon slappnar av i min famn, när hon kryper närmare och lägger huvdet på mitt bröst. När jag lyfter upp henne och hon kravlar sig så nära som hon kan, nästan in i skinnet på mig.
Jag har aldrig förstått min mamma när hon sagt att man inte egentligen förstår vad kärlek är förän man får barn. Förän jag fick barn. Kärleken till sitt eget barn är något som inte går att förklara. Jag älskar henne, över allt annat. Ingenting slår den kärleken som jag känner för henne. Ingenting slår den känslan jag får när jag är med henne..
När jag tittar på henne ibland så kan jag känna tårarna rinna till i ögonen, bara för att jag älskar henne så mycket. Jag kan sakna henne när hon ligger i sin säng på andra sidan väggen. Jag kan sakna henne så fort jag har stängt dörren till hennes rum, fastän jag vet att jag får hålla om henne nästa morgon igen.
Jag kan inte, fortfarande inte, riktigt förstå att hon är min. Vår. Att det är våran fantastiska lilla unge som vi alltid kommer att rå om. Alltid bry oss om och älska.
Min favoritplats är där Neija är.
Min hemlis
Hej kompisar!
Nu är det jag, Neija, som skriver igen!
Hoppas att ni hade en bra julafton. Det hade jag. Många kom hem till oss och firade jul. Mormor, morfar och moster Ann-Sophie kom och stannade kvar ett tag. Då åt vi mat och öppnade massor av paket. Jag tyckte att det var kul med alla rosetter och snören, men en del saker i paketen var också roliga, som klossarna som jag fick av moster och pyjamasen (eller galgen till pyjamasen) som jag fick av gammelmormor.
Tidigare på dagen kom morbror Michael och Svärmoster Malin och dom hade med sig ett JÄTTEstort paket som det låg en tigermatta i. Den har ett jättestort huvud och ser ut som en riktig tiger - katterna är rädda för min nya kompis, men jag är inte alls rädd. Dom hade ett litet mindre paket till mig också som det låg en superfin mössa i.
Åh, nu ska jag berätta min hemlis...ni vet den där grejen som mormor, morfar och jag gjorde för några veckor sedan. Nu har ni väl varit nyfikna länge nog...
Den 3 december åkte jag hem till mormor o morfar på ett "hemligt uppdrag". Mamma och pappa har varit sååå nyfikna på vad det var, men nu kan jag berätta. På lördagen den 4de när vi vaknat och öppnat mitt fina adventspaket så klädde mormor på mig i jättefina kläder. Tunna strumpbyxor med hjärtan på, svarta lackskor och en röd klänning med vita hjärtan. I håret satte hon ett hårband med en röd blomma. På med gröna overallen och sedan sattes jag i barnstolen i bilen och så for vi iväg på vårt mystiska uppdrag.
VI ÅKTE TILL FOTOGRAFEN...
Morfar hade hittat en lapp på affären hemma i Örsundsbro där det stod att den 4de december fotar vi era små barn. Mormor ringde och beställde tid och nu var vi där. Tog av mig overallen och så fick jag springa runt lite. En farbror frågade mormor om "hon hade haft barn på dagis tidigare". Han trodde mormor var min mamma. Hahaha.
Sen gick vi in till tanten som skulle ta alla bilderna. Oj, va det blixtrade. Jag låg och stog och ramlade och reste mig och satt på en stol och jag vet inte allt och hela tiden bara blixtrade det... Jag hade min kanin med mig och så fick jag låna en råtta som alla andra barn säkert också lånade. Snubblade några gånger för tanten hade byggt en trappa av svart tyg, så det var inte så lätt att hålla balansen. Till och med en tomteluva fick jag låna, men den ville jag inte ha - jag försökte ta av mig den på en gång... Hon, tanten sa att hon nog tagit mellan 70 och 100 bilder. Tänk om inget skulle bli bra...
Men, det blev några bra bilder. Några exempel ser ni här...
God Jul & Gott Nytt År till er alla
//Neija
Måndagsbesök
Jag såg de första tio minuterna av filmen innan jag somnade och då hade Fredrik somnat för länge sen. Vaknade till igen runt 2 och var inte längre trött.. så jag slängde på min julklapp (Grey's Anatomy säsong 5 och 6!) och inväntade tröttheten igen. Någon gång vid sex tror jag att jag somnade igen. Och vaknade imorse till Neijas morgonprat.
Sedan vi vaknade har vi ätit frukost, plockat undan/ihop alla leksaker och dammsugit vardagsrummet. Neija blev trött och la sig på golvet och myste en stund så jag lade ner henne för en tidig frukostnap. Först gick det bra, men efter ungefär 10 minuter började hon gråta och blev superarg. Har varit in och vänt X antal gånger nu, och hon somnar i stort sett i min famn innan hon vaknar till igen när jag lägger ner henne i sängen - och sen skriker hon.
Nu var jag in och vände, gav henne snutten och nappen (som hon slängt ut ur sängen) och nu börjar hon "lugna ner" sig och snart tror jag att hon sover.
Vi ska spendera dagen med besök från Göteborg. Vår Toastmaster kommer förbi med sin familj - lilla Trille som blir ett år snart (två dagar efter Nowalie)! Stora tjejer.. dags att börja spåna på ettårspresenter tror jag.
Jag ska fortsätta plocka lite tyst i köket och hålla tummarna för att Neija somnar snart, så hon är pigg och glad när Trille kommer.
26 december 2010
Mina rädslor
Jag är inte särskillt rädd av mig, tycker jag. Skräckfilmer är sällan läskiga och jag är varken mörkrädd eller speciellt rädd för spindlar/ormar osv. Visst kan jag tycka att de är lite creepy men inte så att jag flyger upp på en stol så fort jag ser en spindel på golvet..
Jag kan vara rädd/nervös för Neijas del ibland. Är nervös för att hon ska stoppa fel sak i munnen och sätta i halsen, att hon ska bli jättesjuk eller ramla och slå sig ordentligt. Men sådan rädsla tror jag alla föräldrar känner innerst inne.. även om man inte vill erkänna det.
Min största rädsla tror jag är att förlora någon som jag tycker om. Att någon försvinner i förtid - eller även om det är "rätt" tid så vet jag redan nu att jag kommer bli knäpp den dagen det händer. Att folk som står mig nära ska försvinna ifrån mig framöver.. det är min största rädsla.
Jag har varit med om det förr och bävar inför den dagen det sker igen..
25 december 2010
Varför började jag blogga?
Första bloggen jag hade, startade jag mest för att "alla andra bloggade" och jag ville hänga med i svängen jag också. Var dock inte så intresserad egentligen - för jag skrev väl ett inlägg i månaden - om ens det - i ca fyra månader och sedan tröttnade jag..
Efter ett tag skaffade jag en ny blogg, för att ge det en ny chans, men det blev samma visa igen. Totalt kanske 10 inlägg på tre månader och sedan stängde jag ner även den. Tredje gången gillt blev när jag startade den här bloggen - som varade i ca fyra månader (med väldigt få inlägg - och som nu är avslutad), sedan blev jag gravid och startade den här.
Efter att jag startat bloggen om Neijas väg till livet så gick det bättre att skriva och uppdatera. Det kanske inte blev så jättemånga inlägg om dagen, eller ens varje dag - men minst en gång i veckan skrev jag och ju närmare förlossningen desto mer skrev jag.
Efter förlossningen kände jag att jag ville ha en ny blogg igen - eftersom att bloggnamnet inte riktigt passade nu, när jag var gravid. Så jag startade den här - fast under ett annat namn. I början hette den Prinsessan Neija (neijas.blogg.se), (som ni som varit med länge vet) och tanken var att berätta om vårat nya lilla liv och familjemedlem.
Tanken bakom hela Neijas blogg var att skriva om henne, och oss, för att vi ska kunna se tillbaka och läsa om hennes första tid i livet - även Neija, när hon blir större. Men efter ett tag kände jag att jag hängde ut henne lite väl mycket - allting kretsade kring henne, hennes matvanor, blöjresultat osv.
Så jag bytte namn på bloggen och ändrade innehållet lite grann. Det handlar fortfarande om Neija - men i lite mindre koncentrerad form. Jag skriver allmänt om vårat liv nu, om mig och Fredrik, katterna, familjen, vännerna - livet.
Men fortfarande så är jag glad att jag startade den med fokus på Neija - för det finns så många fina inlägg från hennes första tid som bara handlar om henne, som är helt underbara att läsa (för mig iallafall).
24 december 2010
Det här får mig att gråta
Vad som helst. Jag är blödigast i Sverige, tror jag.
Jag kan se en sorglig film och tårarna sprutar.
Jag kan börja gråta av ett sorgligt (eller lyckligt) avsnitt av Grey’s Anatomy.
Jag kan börja gråta när jag är trött, för att jag är så trött.
Jag kan börja gråta när Neija gråter – just för att hon gråter.
Jag börjar gråta när jag får något i ögat.
Jag börjar gråta när jag är förkyld – för mina tårkanaler samarbetar med snoret i näsan.
Borta bra, men hemma bäst!
Hade en helt fantastisk semester uppe i Sälen, trots kylan och lågsäsong. Många av backarna var ännu inte öppna, så det fanns inte så många att välja på - men vi fick några bra åk iallafall. Sophie och jag röjde satan i backarna på tisdag förmiddag - galet roligt! En vurpa lyckades jag med - på sista åket.
Ni vet vad dom säger.. strunta alltid i första och sista åket - det är då man gör illa sig.
Vi drack cider, bastade, drack bubbel, åt god mat, åkte pulka, gick i mördarbacken, färgade hår, busade med småtjejerna, snackade skit, spelade yatzy, kollade tv och bara hade det fantastiskt mysigt.
Nästa år blir det nog en nyårstripp - vem är sugen?
Eftersom vi inte hade någon kamera och telefonerna fick spunk så har jag inga bilder att visa, men Sophie och Stoffe har några, som ni säkert får se på hennes blogg framöver. Lovely!
Nu ska jag förbereda lägenheten på invation av familj (och eventuella vänner) senare idag.
Hoppas ni får en underbar jul!
GOD JUL!!
Årets julgran hemma hos oss.
GOD JUL ALLA NI UNDERBARA!
23 december 2010
Det här får mig att må bättre
Det är ganska lätt att få mig att må bättre. Oftast är jag inte långsint eller omöjlig. Men sedan Neija föddes så finns det framför allt en sak som får mig att må bättre och det är hon.
Att se henne krypa omkring på golvet och brottas med sina gosedjur.
Att se henne busa med katterna.
Att se henne busa med Fredrik.
Att hon kommer fram till mig och vill komma upp i famnen.
Att hon ”säger” något. Även ”ladalidagoagenolloaa” funkar.
Med andra ord. Det som alltid får mig att må bättre är Neija.
22 december 2010
Det här upprör mig
Jag blir upprörd rätt ofta och rätt lätt numer. Jag skyller det på alla extra hormoner som jag fått i samband med graviditet och förlossning (som säkert redan har gått tillbaka till det normala, men det behöver vi inte berätta för någon).
Jag kan bli upprörd av att disken aldrig hamnar i diskmaskinen – oavsett vem det är som dukar av bordet eller använder glaset.
Jag kan bli upprörd över att inse att Grey’s Anatomy tar säsongsuppehåll.
Jag kan bli upprörd över att det ligger strumpor i vardagsrummet, trots att jag nyss städade och dammsög.
Jag kan bli upprörd över att jag oftast måste gå upp tidigt på morgonen trots att jag var uppe halva natten, oavsett anledning.
Jag kan bli upprörd när man bjuder in till tillställningar och folk väljer att inte komma.
Jag kan bli upprörd av att ingen förstår mig.
Jag kan bli upprörd av att batteriet på min telefon dör.
21 december 2010
Jag rekommenderar
Det absolut bästa jag har gjort, förutom att skaffa barn, var att åka upp till Sälen och säsongsjobba. Fantastiskt roligt, lärorikt och definitivt ett minne för livet. Jag spenderade min säsong i Lindvallen och jobbade på McDonalds där.
Förutom allt jag lärde mig inom jobbet så lärde jag mig dessutom att åka snowboard. Med lite hjälp från mina kära säsongsvänner. Hade knappt stått på en bräda när jag kom upp, men bara någon månad in på säsongen så for jag nerför backarna ”utan problem”. Det gick inte särskilt fort och jag kunde bara svänga åt ena hållet till en början, men sen så.
Nu åker jag bra och ibland kan jag till och med köra om Fredrik i backen. :)
Jag rekommenderar alla att prova på att jobba säsong. Oavsett om det är på vintern eller sommaren. Vissa gör ju både och, och fler år i rad. Jag hade gärna gjort en säsong till om jag inte hade bestämt mig för att satsa på mig och Fredrik och vår blivande familj istället.
Den dagen Neija börjar prata om att hon vill jobba säsong så kommer jag stötta henne till 100%. Fredrik är skeptisk, men jag skulle verkligen vilja unna henne den upplevelsen. För det är sjukt roligt! Vänner och minnen för livet.
We will always have Lindvallen!
20 december 2010
Den här månaden
Den här månaden, som redan lider mot sitt slut, har varit en fullspäckad månad hittills.
Fylld med plugg, städning, julpyntande, sorterande och familjemys.
Fredrik fick börja vara hemma på dagarna, när det inte fanns plogning, sandning eller liknande att sköta, så vi har fått många härliga dagar tillsammans. Åtminståne har det kännts så.. egentligen har han väl jobbat nätter och sovit dagar - men vi har iallafall fått se honom mer under den här månaden än under tidigare månader i år.
Jag pluggade som en galning för att bli klar med Geografin, vilket resulterade i ett underbart MVG häromdagen. Nu borde jag ha grundläggande behörighet (om tanterna på CVL räknat rätt) och kan därför söka högskola framöver. I nuläget "lockar" det mer att skaffa ett jobb så att jag kan höja min mammapenning till nästa gång. Men jag har ännu inte gett upp hoppet om skolan - utan planerar istället att söka för att börja plugga efter nästa syskon.. när det nu blir. Jag har alltså spenderat många kvällar på ams hemsida för att hitta jobb och var häromdagen på en rekryteringsträff och hoppas nu på ett positivt svar i början på januari.
December innebär även att det bara är två månader kvar till bröllopet och det börjar kännas lite halvstressigt med allt. Fortfarande inte hittat någon ring som känns hundra och jag letar fortfarande efter de "perfekta" skorna att ha på festen. Vi har inte fått svar (varken ja eller nej) från många av våra gäster och det ska bli spännande att styra upp bordsplaceringen, både med tanke på våra gäster och hur lokalen ser ut. Men jag längtar!
December är även, rent allmänt, en väldigt mysig månad. Adventsljusstakarna ger ett mysigt sken inne i lägenheten och jag älskar att vi redan fått mycket snö. Jag tycker om snö. Det ska vara massor med snö på vintern, så att man kan åka pulka, pulsa i snödrivor och göra snögubbar. Älskar vintern!
När ni läser detta är jag, familjen och våra vänner dessutom på den mest fantastiska plats och njuter av ledighet och varandra. Sälen. (Detta är alltså ett tidsinställd inlägg, till er som inte förstått det). Minst en Sälentripp per år har det blivit sedan jag jobbade där en säsong och det känns lika underbart varje gång man kommer upp. Jag känner mig hemma där.
December är även en stor familjemånad. En månad då man spenderar mycket tid med familjen vid olika tillställningar. Det närmaste är ju jul, längtar verkligen till julafton. I år spenderas julafton hemma hos oss och vi hoppas att det blir en trevlig dag/kväll.
Nyår kommer sedan och änsålänge har vi inga planer, men jag ser fram emot årsskiftet - ett tillfälle att börja om, bli en bättre människa eller vad man vill. Januari innebär ju alltid ett blankt blad som man kan skriva vad man vill på. Och jag ser fram emot 2011 - det kommer att bli ett fantastiskt år. Kanske bättre än i år?
Vi är framme! Resan gick smärtfritt trots ...
Vi är framme! Resan gick smärtfritt trots massor med snö, halka och galningar på vägen. Nu har vi ätit middag allihop och tjejerna har lagt sig. Får se när de somnar.. Nu ska brasan tändas!
19 december 2010
Detta ångrar jag
Det enda jag egentligen ångrar är att jag inte var mer engagerad i skolan under gymnasietiden. Jag ägnade min tid åt helt andra saker, som jag i och för sig är glad att jag gjorde, men jag önskar att jag hade ägnat minst lika mycket tid till att plugga och göra det jag skulle.
Då hade jag kanske gått ut gymnasiet med grundläggande behörighet och hade sluppit allt detta traggel med komvux. Då hade jag kanske redan börjat plugga på högskolan och hade kanske varit närmare drömmen om en färdig utbildning.
Det är delade känslor egentligen, för jag ångrar ingenting som jag gjorde i gymnasiet. Jag hade sjukt kul under tiden och jag har bara roliga, glada (nåja, nästan iaf) minnen ifrån den tiden.
Gymnasiet var en av de bästa tiderna i mitt liv och jag saknar det ibland. Vännerna finns kvar och minnena kommer vi alltid ha. Men betyget – som jag har saknat – har jag istället fått kämpa med. Men allting kanske kommer vara värt det i slutändan?
Vi är påväg. All packning och alla människ...
Vi är påväg. All packning och alla människor fick plats i bilarna och efter ett matstopp i Sandviken sover nu båda småtjejerna gott och vi närmar oss målet! Det snöar som tusan och är skithalt, men vi kommer nog fram tillslut..
Packar och plockar
Igår kväll fick vi nattgäster här hemma. Mamma och Mats stannade kvar över natten tillsammans med Dizzie, efter att de varit på julbord ett stenkast härifrån. Så imorse hade vi fullt hus vid frukostbordet.
Fredrik (som kört snö sedan 03) kom hem lagom till melodikrysset och så löste vi det tillsammans innan han hoppade i säng igen.
Sen har jag tvättat, plockat och packat lite inför imorgon. Mamma tog med sig Neija och åkte iväg en stund mitt på dagen, så jag hade hela huset för mig själv (Fredrik sov som en stock). Vid 13 ungefär kom Tess förbi och vi umgicks några timmar, snackade en massa skit och spelade Disney TP. Sjukt kul!
Neija har nu gått och lagt sig, efter att vi tagit ett bad samt druckit välling och torktumlat kaniiiinen (snutten) som fick bada den också. (Medan badkaret fylldes med vatten passade Neija på att släppa ner den där i).
Nu ska jag strax ta tag i min packning - hittills är det bara Neijas pryttlar och våra brädor som är klara för avfärd. Fredrik packar väl imorgon bitti gissar jag. Först ska jag nog äta lite middag (rester) och plocka undan lite i köket.
Hinner troligen inte in här imorgon bitti så ni får hålla er till tåls tills julkalenderinlägget kommer upp (ca 14) och sen får vi se när vi ses/hörs/skrivs igen.. Datorn är dock med upp - eftersom vi har lite grejer inför julen som vi måste styra upp fortfarande.
SÄLEN - HERE WE COME!!!
18 december 2010
Min favoritfödelsedag
Jag har inte firat min födelsedag, ordentligt, sedan jag fyllde 18. Och det är knappt att jag kommer ihåg den. Jag hade många fantastiska födelsedagar när jag var yngre, men det är heller inga som jag verkligen minns.
Därför hoppas jag att min 25års dag kommer att bli min favoritfödelsedag. Just nu planerar jag att ha en fest för alla mina närmaste vänner. Att få fira ordentligt och att göra det tillsammans med alla människor som betyder mycket för mig är något jag ser fram emot.
Att min 25årsdag dessutom innebär startskottet för en ny del i vårt liv kommer bara göra den ännu bättre. Jag ser verkligen fram emot denna kommande födelsedag.
Äntligen klar!
Nu är jag klar. 100% klar. Har minskat antalet IG:n i betyget från 5 till 2 och dessutom blivit två MVG:n rikare!
Japp, ni läste rätt. Jag satte betygsdialogen! M-V-G!
Kändes så sjukt jävla bra idag, kunde svara på varenda fråga som hon hade, utan att sitta och fundera i trekvart.
Jag är så stolt över mig själv. Äntligen har jag lyckats med något för min egen skull!
Knappt tre veckor tog det att göra klart den här kursen. Tre veckor! Med ett litet troll springandes runt benen.
För att jag är så jävla bra!
17 december 2010
Mitt favoritminne
Det självklara svaret på frågan vilket mitt favoritminne är, är så klart Neijas födelse. Det absolut största som har hänt mig. Att ”plågas” i timmar och belönas med ett litet mirakel finns det ingenting som kan slå.
Jag har fött barn! Bara det är en ganska stor bedrift i sig. En mäktig känsla.
Att sen få upp sitt lilla mirakel på bröstet, nyfödd och varm, ingenting kan toppa det. Alla andra bra minnen man har bleknar i tanken på det ögonblicket. Första gången ditt lilla barn lindar sin hand runt ditt finger eller när hon tittar upp och ser dig och tystnar i din famn.
Den 18 oktober 2009, kl. 16.51 kommer för alltid vara det bästa minnet i livet. Oavsett hur många barn jag kommer att få så kommer alltid första förlossningen vara mitt bästa minne. För det var första gången jag upplevde det, första gången jag klarade av det – på första försöket.
Ur denna jättemage (som ser väldigt liten ut i den här vinkeln)....
...kom världens minsta (nåja..) och finaste lilla Neija.
Och check out the boobies!! (var tog de vägen?)
Färdigpluggat för inatt
Nu tror jag dock inte att min hjärna kommer vilja ta in någon mer information, så istället för att sitta uppe alldeles för sent, i onödan (om ingenting går i), så väljer jag istället att nu tacka för mig, och fortsätta imorgo bitti!
en liten del av alla dessa ord som jag ska pränta in i skallen imorgon bitti..
Fokusera!
Plugg, plugg.. att det ska vara så svårt att pränta in saker (sånt jag dessutom redan läst 100 gånger) i huvudet, så det stannar kvar tills morgondagen.
Fick en kommentar av en läsare som ville att jag skulle förtydliga inlägget om mina drömmar - till ett "hur ser mitt liv ut om 10 år"-inlägg. Och det är myyycket lättare att börja fundera på det, istället för att koncentrera mig på pluggandet. MEN ICKE!
Inte nu.. det kommer komma ett sådant inlägg framöver - lovar. Men nu måste jag fokusera på geografin.
FOKUSERA...
FOKUSERA...
...och på något märkligt sätt sitter jag fortfarande kvar här och skriver.. hmmm?
Hit the books!
Haha.. ang. förra inlägget så hann Fredrik inte ens vrida om nyckeln i maskinen innan de ringde in honom för att köra mera snö. Men som tur var fick vi tag på hans syster, som kunde rycka in snabbt som attan och agera barnvakt. Så jag kom iväg iallafall..
Mycket märklig upplevelse det där, måste jag säga. Att ha en arbetsintervju/intresseintervju på 4 minuter och sedan vända på klacken och gå därifrån. Märkligt, men ganska skönt. Blir alltid så nervös när det är "på allvar" så det här kändes lite lättare, ledigare. Nu är det bara att hålla tummarna för att de har goda nyheter när de ringer efter jul, så jag får komma in på en riktig intervju sen. Vore en mycket intressant arbetsplats det där..
När jag kom hem så åkte Jenny hem och sedan dess har jag och Neija busat massor - så mycket att vi nästan höll på att missa julkalendern idag igen! Men precis i sista sekunden så bytte vi kanal och myste ner oss i soffan. Sedan blev det välling och pyjamas och nu sover hon gott - efter ytterligare ett blöjbyte någongång efter 20 (då det kommit lite bajs). Men så fort blöjan var ren och hon lade ner huvudet på kudden igen så somnade hon.
Nu håller vi tummarna för att hon sover sig igenom natten utan "problem" så jag hinner plugga i lugn och ro. Imorgon 10.45 är det betygsdialog och den ska jag klara av, utan problem. Siktar lätt på ett MVG, men jag har ju en vana att få blackout när det väl gäller så nu får ni baskemig hålla tummarna!
Fredrik kom precis hem och lär väl dimpa i säng vilken sekund som helst (eftersom det fortfarande finns risk för mer snökörning inatt). 
Jag njuter för övrigt över att ha den här pärlan hemma, att ha en egen skrivare är lyxigt. Att bara kunna skriva ut precis vad man vill och ha det i handen några sekunder senare, fantastiskt! Att jag inte har skaffat mig en tidigare?!
AMS - here I come!
Troligtvis behöver han åka ut och köra mer ikväll.. men då kanske han kan be om uppskov nån timme eller så.
Time to look presentable!
Wish me luck!
Barnvakt?
Nåja.. jag har inte fått tag på min mamma än så änsålänge är det ju inte kört.. har hon inga andra planer så ställer hon säkert upp!
Tanken var att jag skulle invänta våran beställning på bläck- och färgpatroner (till vår nya familjemedlem), skriva ut mitt CV och sedan knalla (troligtvis åka buss med tanke på dagens väder) ner till AMS för att delta i en rekryteringsträff någon gång mellan 12-18.30.
Det var även tänkt att Fredrik skulle vara hemma med Neija medan jag gjorde detta. Men så vaknade vi ju till snöoväder imorse och precis som vi trodde så ringde de bara någon timme senare och kallade in honom till snöröjning.
Så nu sitter jag, nästintill klar att ta mig ner, men utan barnvakt. Väntar fortfarande på beställningen och utan CV:t är det ändå ingen idé att åka ner.. men jag letar febrilt efter en barnvakt. Mamma jobbade natt inatt så jag vill inte ringa och väcka henne än..
Så tills vidare får jag fixa lunch till mig och Neija och hålla tummarna för att någon vänlig själ hör av sig inom kort och vill passa mitt troll i några timmar. Vill helst inte släpa ner henne på stan (framför allt inte i det här vädret) och ha med henne på en eventuell intervju.
16 december 2010
Min första kyss
Min allra, allra första kyss var på ungdomsgården, Tingan, i Örsundsbro. Killen hette Niklas och gick i min parallellklass och jag minns inte om vi var ”ihop” eller om han bara kysste mig ändå.
Saken var den, att jag och en kompis satt inne i ett utav mysrummen på Tingan och pratade med två killkompisar. Det kom fram att jag aldrig hade blivit kysst (tror inte att jag var den enda av oss heller). När grabbarna skulle gå så lade jag och tjejkompisen oss på varsin soffa för att vila lite… grabbarna släckte lampan när de gick och så blundade vi och försökte sova.
Efter en liten stund hör vi hur dörren öppnas och jag misstänker att det är någon av grabbarna igen, så jag kikar försiktigt upp och ser att Niklas är på väg emot mig. Jag blundar snabbt igen (för att han ska tro att jag sover) och så känner jag hur han böjer sig ner över mig.
Och kysser mig. Mitt på munnen. Och sen sprang han ut ifrån rummet igen.
Minns inte om vi kysstes mer efter det. Men det var i alla fall min första kyss.
Nu får jag den första (och den sista) kyssen för dagen av den här killen istället..
15 december 2010
Mina drömmar
Jag drömmer om så mycket. Vissa av mina drömmar har redan slagit in, vissa kommer slå in inom kort och andra kommer jag säkerligen att få fortsätta drömma om länge…
Jag har alltid drömt om att skaffa barn och starta min alldeles egna lilla familj. Och den drömmen har ju slagit in, nu fattas bara syskon och sedan är den drömmen komplett.
Jag drömmer dagligen om hus. Ett hus i lagom storlek, på landet men med närhet till staden. Bra bussförbindelser (för barnens skull när de blir äldre).
Jag drömmer om den dagen då vi ska skaffa hund. (när vi flyttar till hus)
Jag drömmer om en utbildning och ett (hyffsat) välbetalt jobb.
Jag drömmer om massor med pengar.
Jag drömmer om vår framtid.
Jag drömmer om vårt bröllop.
Jag drömmer om en framtid där alla jag känner mår bra och är lyckliga.
I knew it!
Vänta nu.. hur många av mina vänner hörde att jag minsann sa det direkt efter att den senaste filmen tagit slut? Trots att alla skådespelarna insisterade på att det inte skulle bli fler filmer och att det spelade ingen roll hur mycket fansen tjatade. INGEN MER PIRATES FILM!
Till och börja med så slutar trean så att det är upplagt för en fjärde film, så det var ju rätt lätt att lista ut.
Jag visste att den skulle handla om The fountain of youth. Jag visste att det skulle komma en fjärde!
Sen kan jag tycka att det är helt värdelöst att det verkar som att varken Kiera Knigtley eller Orlando Bloom kommer vara med i filmen.. men.. vi får ju iallafall se Captain Jack Sparrow igen!
Ha!
Ville väl mest säga att jag hade rätt!
Waking up early
Efter ett bad, välling och en lång prat/sångstund för sig själv somnade Neija någon gång efter 22.30.
Risken är att hon sover länge imorgon nu, eftersom hon somnade sent och fortfarande behöver sin sömn.
Nu måste vi snart starta förberedelserna för förskolestarten på allvar. Bestämma oss för när vi ska börja vänja henne vid att gå upp och hålla det, varje morgon. Ställa klockan om vi själva är för sega och se till att vi faktiskt kliver upp och börjar dagen i tid. Då kanske vi kan få det till en rutin lagom till 12 januari.
Men just nu känns det som att det iallafall kommer få vänta till efter Sälen och efter jul innan vi drar igång. Man vet ju aldrig hur dagarna ser ut där uppe.. eller runt jul.
Jag tror att det kommer vara svårast för oss.. mig och Fredrik, eftersom ingen av oss är någon speciell morgonmänniska. Och nu när vi fått "sovmorgon" varje dag sedan hon föddes så kommer det nog kännas mycket märkligt att gå upp tidigt igen.
Men, vi kanske inte direkt kan räkna med att förskolan släpper in henne efter 11-12 på dagarna eller att våra respektive dagssysslor (plugg/jobb) anser att det är okej att vi börjar efter det.
Haha. Vilken dröm egentligen.
Big mistake, huge!!
I väntan på att Neija skulle vakna från sin lilla middagsnap (runt ca 17-18) så lade jag mig på soffan en stund - och skulle bara kika på Las Vegas. Men jag måste ha varit tröttare än jag trodde för innan jag hann lägga huvudet på kudden så somnade jag.
Och sov.
Och sov.
Och sov.
Och vaknade inte förrän Neija började tjoa inifrån sitt rum. Så jag kilar in och hämtar henne, fotar lekhörnan i hennes rum och när jag börjar förbereda hennes middag ser jag på klockan... 19.10!!
Vi har missat julkalendern!!!
Både jag och Neija har alltså sovit så gott att klockan har passerat 18.45 och julkalendern har visats för andra gången idag och vi har missat avsnittet! Som tur är verkar inte Neija ha förstått det ännu och kanske gör hon det inte heller..
Hela kvällen är dessutom, pga vår trötthet, väldigt snedvriden. Neijas middag, som brukar ätas betydligt tidigare än 19 - har precis blivit uppäten - och vällingen som brukar intas vid den här tiden kommer på så sätt att flyttas några timmar till.
Men.. några timmar till med mitt lilla charmtroll är ju inte helt fel.. framför allt inte när pappan hennes inte är hemma och håller mig sällskap..
Såhär söt kan vårat lilla troll vara när hon tittar på tv..
Oboy
Jag har inte druckit oboy på evigheter - herregud vad underskattat det är.
Har varit sötsugen i flera dagar och nu fick det här bli dagens iställetför. :)
För övrigt så har vi idag flyttat in alla Neijas leksaker (som hittills stått i vardagsrummet) in i hennes rum. Hon har äntligen fått sin lekhörna där hon kan stöka bäst hon vill utan att riskera att slå sig. Nu fattas bara några tavlor som ska upp på väggen samt två tavellister som ska användas som bokhållare, sen är hennes rum färdigt.
Fast, man ska väl aldrig säga aldrig.. kommer säkerligen komma på ännu fler saker som ska fixas därinne innan vi flyttar härifrån.. så helt klart blir det nog aldrig.
Såhär har alla sakerna stått sedan födelsedagen, mellan soffan och dvd/tvhyllan.
Och såhär ser det ut inne i Neijas rum nu.. och det har funkat förvånansvärt bra hittills.. knappt några leksaker har blivit utburna i vardagsrummet - och de få som hamnat där har hon själv burit in i sovrummet igen.
Så from idag förflyttas de dagliga lekstunderna in i hennes rum istället - så att hon lär sig att det är där leksakerna "ska" vara.
14 december 2010
Vad är kärlek?
Jag har funderat länge på den här frågan, eftersom den är ganska svår att förklara. Sökte på "kärlek" på google och hittade den här texten. För att läsa hela texten klicka på länken..
Kärlek är nästan omöjligt att beskriva. Känslan och upplevelsen är olika för olika personer och kan variera från gång till gång som man blir kär. Det finns många olika slags kärlek. Föremålet för ens kärlek behöver inte vara en annan person, du kan älska en hund eller katt precis lika mycket som en människa. Många älskar även sina föräldrar och syskon väldigt mycket. För många innebär kärlek det de känner för en annan person. För en del pirrar det i hela kroppen bara de tänker på personen de är kär i, några blir konstant rusiga och varma, vissa blir mest nervösa och kallsvettas medan andra blir energiska. En del känner en stilla känsla i magen eller bröstet, vissa kan inte sluta tänka på personen i fråga medan andra känner allt detta på en gång. En sak är säker, kärleken lämnar ingen oberörd. Kärleken skiljer sig också beroende på om den är besvarad. Är du lyckligt kär känner du dig oövervinnerlig, är du däremot olyckligt kär kan det kännas som om hela världen rasar samman.
För mig innebär kärlek så mycket mer än att vara kär. Kärlek är mer än bara tre fina ord eller mängder med pussar, kramar eller sex. För mig kan man visa kärlek på så många fler sätt. Jag tror inte att kärlek går att förklara, eftersom att det är så olika från person till person.
Rubrik?
Personligen så tycker jag inte alls att det är särskillt svårt att förstå vad det handlar om - om man läser ordentligt.
Tycker att de flesta inläggen är rätt självklara.
Men.. jag ställer frågan till er allihop.
Borde jag lägga till rubrik på inläggen? Eller förstår ni ändå vad det handlar om?
Update: Er önskan är min lag.. nej, men skämt åsido. Om ni tycker att det är lättare med rubrik, så är det klart att jag lägger till rubrik. Även på de inlägg som redan publicerats. Varsegoda!
13 december 2010
Den här veckan
Den här veckan kommer bestå av städning, packning och förberedelser inför Sälen resan samt julfirandet när vi kommer hem. Eftersom vi kommer hem från Sälen den 23 december så vill vi ha så mycket som möjligt klart inför julafton, redan när vi åker.
Vi kommer julstäda och julpynta. Vi ska tvätta kläder inför resan så att vi har något att packa. Kommer säkerligen spendera hela veckan med att packa lite smått varje dag, så att vi är säkra på att vi fått med oss allt, framför allt till Neija. Det är mycket att tänka på när man ska resa upp till kylan med litet barn.
Vi ska rensa ur förrådet ute i trapphuset så att vi får plats med barnvagn samt julpyntskartonger. Vi ska dessutom försöka hinna med att åka ut till mamma och baka pepparkakor, försöka oss på ett pepparkakshus samt att jag ska ha min betygsdialog på fredag. Jag ska alltså försöka hinna med att plugga en hel del under veckan också.
Vi ska köpa julklappar (har inte köpt en enda änsålänge) och vi ska sätta upp och pynta granen.
Fredrik ska på julbord på lördagkväll och jag ska eventuellt träffa tjejerna hemma hos Tess för lite adventsfika (fastän det inte är advent).
Sen på söndag åker vi till Sälen. Fantastiska, underbara Sälen. Det kommer bli en lång dag i bil – både för oss och för småtjejerna. Men det kommer bli toppen.
Eftersom vi kommer vara där uppe mellan 19-23 december och jag kanske inte kommer ha tid att blogga, ska jag dessutom försöka hinna skriva ihop julkalendersinläggen i förväg så jag kan tidsinställa de, så att ni har någonting att läsa under tiden som jag är borta.
Hektisk vecka med andra ord.
Lucia
GLAD LUCIA ÖNSKAR VI ER ALLA!
Hoppas ni får en mysig dag och får se minst ett luciatåg.
Neijas julkalender
Jag har ju skrivit mycket om Neijas kalenderpaket som hon får öppna varje dag.
Mormor kom nämligen förbi sista november och hängde upp denna fina kalender i hennes rum.
En påse för varje dag i december (fram till julafton) med ett litet paket i varje.
Några exempel på vad som funnits i paketen hittills är strumpor, gosedjur, pulka, vinterskor, en namnnapp, hårspännen och kläder.
Neija älskar att få öppna paket i sängen varje morgon. Hon skiner upp som en sol när vi lyfter ner en påse från bänken och sedan räcker fram så hon får sträcka ner handen i påsen och plocka upp det lilla paketet inuti. Hon brukar sträcka fram det till oss så vi får hjälpa henne att släppa på tejpen och sedan vill hon öppna själv.
12 december 2010
I min handskötväska
Jag har sällan handväska nuförtiden, eftersom jag sällan går någonstans utan Neija och därför alltid har skötväskan med mig. När jag inte har Neija med mig så brukar jag tycka att det är rätt skönt att slippa släpa på en onödig väska så jag försöker ta det jag behöver i jackfickan istället. Så, i nuläget är skötväskan min handväska och därför får ni nu veta vad jag alltid har däri.
I skötväskan har jag alltid:
6 stycken blöjor, våtservetter, små handdukar, vattenflaska, mat, extra nappar, extra kläder, en skål och sked till mat, haklapp, Bepanthen/Inotyol salva, Miniderm, Alvedon, babypuder, någon leksak och min plånbok.
Utan att berätta vilken restaurang jag var...
Utan att berätta vilken restaurang jag var på ikväll måste jag ändå berätta hur mycket jag skäms. Jag skäms därför att jag en gång i tiden var en del utav detta. Jag skäms för hur illa det ser ut på de flesta av restaurangerna i stan och jag skäms för att jag inte inte längre har rätten att rätta till det..
Sista skickat
Så var sista uppdraget inskickat till läraren för rättning och betygssättning.
Nu kan jag verkligen slappna av och vara ledig ikväll och kanske resten av helgen, men på måndag är det bara att slå upp böckerna igen.
För nu ska det pluggas, läsas, memoreras och tränas på allt jag redan läst för att lyckas sätta ett MVG på betygsdialogen också. Vore inte helt fel med ett MVG till i betyget!
Håll tummarna igen, nu kära läsare.
Ni har ju hjälpt mig hittills. :)
11 december 2010
Det här hade jag på mig idag
Idag sitter jag inne och pluggar.. och då orkar jag inte piffa särskillt mycket. Tar första bästa plagg som ligger bredvid sängen, och idag blev det denna härliga kompott - samma outfit som jag slängde på mig efter duschen igår kväll.
Mysigt, bekvämt och varmt är vad jag strävar efter.
Mjukisbyxor från Thuns, grön, mönstrad t-shirt från syster och hoddie (förra årets julklapp från Fredrik).
Avskaft nagellack till det och håret uppsatt.
Ikväll ska vi iväg på pepparkaks&glögg party och då blir det en lite mer piffad outfit.
Det blev inte såå mycket mer piff på kvällen. Men jag bytte iallafall från mjukisar till jeans, stickad kofta från H&M och under det en helt vanlig t-shirt. Nagellacket fick en tillfräschning och håret blev utsläppt med hårband.
10 december 2010
Min bästa vän
Jag har alltid varit ett fan av Sex and the city och har ibland drömt om att få ha det sådär som de har. Några nära vänner, riktiga tjejkompisar som man delar allt med. En egen liten grupp av donnor som man alltid har vid sin sida no matter what. Häromveckan såg jag Sex and the city filmen och då slog det mig, att jag idag har precis det. I mitt liv har jag tre fantastiska tjejer som jag kan dela allt med. Tre tjejer som jag älskar och alltid kommer vilja ha i mitt liv - precis så här nära som de är nu. Min egen lilla trio av underbara donnor.
Hanna, min marschmallow. Vi träffades under första året i gymnasiet och har sedan dess hållit ihop, genom otaliga pojkar, graviditeteter och barn. Vi har haft jobbiga stunder då vi förlorat kontakten men alltid hittat tillbaka till varandra. Jag vet precis var jag har henne, och hon mig. Hanna är en sådan vän som jag alltid drömt om att ha. En vän som alltid ställer upp och finns där oavsett hur lång tid det går emellan man ses eller hörs. Vi är alltid lika nära och betyder alltid lika mycket för varandra. No words needed. Jag älskar dig!
Anna, min föredetta sambo. Vi gick gymnasiet tillsammans - fast på olika linjer. Anna gick natur och jag samhäll - och av någon märklig anledning så avskyr alltid de linjerna varandra - och så även vi. När vi sedan tagit studenten så började vi umgås med samma människor och möttes av en slump en kväll när vi skulle spela poker. Båda två suckade högt när vi insåg att vi skulle behöva vara i samma rum, men bestämde oss ändå för att jobba ihop - tjejerna mot killarna i pokerspelet. Det där pokerspelandet höll på hela natten och sedan umgicks vi och grabbarna i tre dygn - nonstop. Och sedan den kvällen har vi hållit ihop. Vi insåg att vi var rätt lika fast ändå olika. Under vintern 2006 flyttade vi ihop i vår fantastiska trea i Flogsta och bodde sedan ihop i 2½ år. Vi har haft många roliga kvällar/dagar/nätter tillsammans och det kommer bli många fler framöver. Även Anna är en sådan vän som finns kvar, oavsett hur lång tid det tar sedan man sist hade kontakt. Jag älskar dig, babe!
Sophie, min nyaste BFF. Och en av de bästa tjejer jag någonsin lärt känna. Hon är fantastisk på alla sätt och även om vi fick en trög start så har vi nog hittat varandra rätt bra. Vi hörs nästintill varje dag, ses säkert minst en gång i veckan och pratar om allt. Våra småtjejer är bästisar och det är fantastiskt att se de två tillsammans. Jag ser framför mig hur de kommer hänga ihop resten av sina liv också. Precis som jag hoppas att jag och Sophie kommer att göra. Sophie är en sådan som kan verka störig och bitchig när man inte känner henne men sedan när man får lära känna tjejen inuti så kan man inte annat än avguda henne. Bästa Sophie. Det finns ingenting jag inte kan berätta för henne - ingenting jag känner att jag inte kan göra när jag är med henne. Jag blir alltid glad när jag pratar med henne och fredagsmyset skulle vara bra mycket tråkigare utan henne. Jag älskar dig, min pudding!
Dessa tre tjejer är tjejer som jag aldrig vill vara utan, aldrig vill förlora. Om det är någon vänskap jag för alltid kommer vårda så är det vänskapen med dessa tre. Det enda som fattas nu är att vi alla fyra börjar hänga ihop mer och mer.. men det är nog lätt ordnat. När jag tänker på det så är vi ganska lika hela bunten - så något bättre umgänge får man nog leta efter.
Jag älskar er allihop, och ser fram emot att spendera många, många år tillsammans med er. Många partykvällar, tjejmiddagar och framtida resor/barn/bröllop tillsammans med er.
Mycket Väl Godkänt
Så var även uppdrag nr 2 rättat och betyget blev ett strålande MVG!
Nu är det full fart framåt.
Preliminär betygsdialog den 17 december.
9 december 2010
Min tro
Jag är döpt och konfirmerad. Neija är döpt och Fredrik och jag ska gifta oss i Svenska kyrkan.
Men trots det måste jag erkänna att jag inte tror det minsta på Gud. Jag ber inte och går väldigt sällan i kyrkan. Och går jag dit brukar jag mest sitta och skratta för mig själv åt prästens predikan osv.
Gud och hela historien är helt enkelt inte min grej.
Då kan man undra varför vi döpte Neija, och varför vi ska gifta oss i kyrkan?
Helt enkelt för att både jag och Fredrik ansåg att det är lättare för henne att gå ur kyrkan när hon blir äldre än att behöva döpas som 15-åring, ifall att hon vill gå med..
Och det var Fredrik som ville gifta sig i kyrkan – jag hade kunnat göra det på en sandstrand/i skogen/varsomhelst.
Jag tror på Big Bang och evolutionen. Jag tror på reinkarnation. Och jag tror på ödet.
Om ni vill ha en mer utförlig förklaring angående något av det jag tror på - släng in en kommentar.
I can go on for hours!
Dålig motivation
Imorgon har jag sagt att jag ska vara klar med uppdrag nr 3. Just nu går det trögt. Motivationen finns liksom inte riktigt där och inte blir det bättre av att det just nu, runt om i Sverige, dimper ner antagningsbesked till en mängd olika människor. Jag ville också vara en utav dem. Jag ville också sitta med spänning och veta att jag egentligen borde komma in, men ändå vara nervös. Crap!
Men jag kämpar på. Ska klara den här kursen innan jag åker till Sälen, så är det bara.
Om det sen blir jobb eller plugg i januari det återstår att se. Mycket saker att väga in i detta beslut just nu, t.ex:
Om jag börjar jobba så kanske jag kan höja min föräldrapenning (till nästa barn).
Om jag börjar plugga så pausar de den jag har nu, och så får jag samma minimala summa även då.
A (short) trip down memory lane
Hittade precis de här två bilderna på Fredriks facebook.
En av de första bilderna på oss två tillsammans - från den tiden då vi fortfarande "smög" lite med vårat förhållande. 
Och såhär söt var jag den kvällen Fredrik (tillslut) fick upp ögonen för mig
Bebislängan och trolig bebisleverans
Ikväll, efter middagen och innan Grey's, så fick vi äntligen tummen ur och ramade in vår förstoring på magen, som vi har haft stående i sin kartong i ganska precis ett år nu. Nu sitter den i ramen och nästa projekt blir att bestämma var i lägenheten den ska sitta. Tanken var i Neijas rum, ovanför hennes säng, men vi tycker att den är så fin så vi vill nog ha den någonstans där den syns bättre. När man ser den inramad sådär så minns man och tänker tillbaka på tiden med magen. Som var en fantastisk tid. Som vi båda saknar.
Denna bild sitter nu, äntligen, i sin silverram och längtar efter att få komma upp på väggen..
Tror att både jag och Fredrik längtar efter en liten parvel till, men det får vänta några månader till. Men snart.. snart blir det syskon här hemma. Det är på tiden.
Appropå små parvlar så misstänker jag att en gammal barndomskompis just nu ligger och kämpar med att få ut sin lille kille. Kanske, om bara några timmar, finns det en ny liten människa på jorden. Ett litet mirakel.
Jag tänker på dig, hjärtat, och hoppas verkligen att det är dags nu.. det finaste som finns är att få upp sitt lilla knyte på bröstet. Minns känslan som om det var igår. Jag blir alldeles salig när jag tänker på det.
"Min" Lina.. mamma. Underbart!
Hemma själv för att plugga
Fredrik och Neija kom och hämtade mig när jag var klar, det blev ingen pulkaåkning (pga kylan) så de åkte ner till Fredriks jobb coh hälsade på istället. Nu har vi varit hemma en stund och ätit lunch och nyss vinkade jag av familjen som ska iväg och träffa farmor och kolla lite papper osv. Under tiden ska jag plugga rumpan av mig!
Sista uppdraget ska skickas in senast fredag (siktar jag på) - egentligen har jag lååång tid på mig - om man ska följa kursens riktlinjer.. Uppdrag 2, som jag skickade in igår, skulle egentligen ha skickats in senast den 15 december. Så jag ligger ju liite långt före. I like it!
Hit the books, now!
8 december 2010
Mina favoritbloggar
Jag har ett gäng bloggar som jag läser dagligen, som jag måste klicka mig in på, flera gånger om dagen om jag kan. Många av dessa är folk jag känner och enda anledningen till att jag läser är egentligen för att jag vill "hålla koll" på vad de sysslar med, hur de mår och vad som händer i deras liv. Sen finns det ju de bloggar jag följer därför att bloggarna i sig är väldigt roliga, spännande och läsvärda.
Vad får mig att fastna vid en blogg då? Det måste finnas lite humor i det som skrivs, det måste hända grejer och bloggen måste uppdateras. Jag behöver egentligen inte bilder - så länge texten är någorlunda spännande och intressant. Bloggar som skriver provocerande eller nedkränkande mot någon intresserar mig inte, heller inte de bloggar vars ägare spamkommenterar runt omkring i bloggvärlden bara för att locka kommentarer/läsare.
Så, vilka är mina favoritbloggar?
Bland mina vänner/bekanta är dessa fem bloggar de första jag klickar mig in på när jag sätter mig vid datorn:
1. Sophie
2. Hanna
3. Ida
4. Sara
5. Ann-Sophie (min syster)
Bland de lite mer "kända" bloggarna är dessa de första tre som får besök av mig:
1. Evelina
2. Egoina
3. Spiderchick
Barnmorskan
Jag tänkte hoppa in i duschen nu, för om två timmar ska jag vara hos barnmorskan (för att förnya mitt recept på Cerazette). Fredrik och Neija ska tydligen åka lite pulka under tiden och sedan blir det raka vägen hem för att plugga igen - nästa uppdrag ska göras klart, pronto!
Missa inte kalenderinlägget lite senare idag. Länkar mina favoritbloggar.. är du en av dem?
Inskickat!
Så var uppdrag nr 2 inskickat till läraren. Nu håller vi alla tummar för att jag får ett bra betyg även på detta.
Nu - sängen!
Tidigt i säng, men ändå inte..
Den här dagen har varit fylld av familjemys, julpyntande och fejande och efter att Neija gått och lagt sig, efter den dagliga dosen av julkalender och välling så lade jag och Fredrik oss tillrätta i soffan framför tv:n. Jag lade lite patiens på telefonen och hörde hur han somnade. Tio minuter senare gjorde jag detsamma. Vaknade till ganska fort igen och bestämde mig för att gå och lägga mig i sängen istället. Sagt och gjort, och innan klockan slog 20.30 låg jag nerbäddad och redo för att sova. Fredrik vaknade till när jag gick och lade mig men låg kvar i soffan.
Hade precis slumrat till när Neija vaknade och grät.. en hel evighet (eller ca fem minuter) tog det för Fredrik att flytta sig från soffan och titta till henne och då hade jag vaknat och flugit upp ur sängen (halvt förbannad för att jag, som redan gått och lagt mig, var tvungen att gå upp). Mötte honom i hallen och blev tillsagd att gå och lägga mig igen. Vilket jag inte var sen att nappa på. Jag gick och lade mig och hörde honom ta upp henne, byta blöja och ta med henne ut i vardagsrummet en stund. Ca en kvart senare var jag fortfarande vaken när jag hörde hur han blandade till lite mera välling. När han sedan lade ner henne i sin säng igen en stund senare var jag fortfarande vaken.. började lägga patiens igen i hopp om att bli trött och slumra till.
När klockan passerat 22.30 gav jag upp och gick upp igen. Möter Fredrik i hallen igen, då han tänkt komma och lägga sig, för att mysa lite, eftersom han hörde att jag var vaken. Jag satte mig dock vid datorn för att plugga lite. Eftersom jag ändå inte kunde somna om så tänkte jag göra lite nytta istället. Och nu sitter jag här. Har bara några få saker kvar på uppdrag nr 2 och jag tänker inte gå och lägga mig igen förrän jag är klar.
Fredrik är fortfarande vaken och verkar inte det minsta trött, han heller.
Får väl se hur pigga vi är imorgon bitti när Neija vill gå upp, men så får det vara. Nu ska jag bli klar med det här, så jag kan skicka in det. Det har varit lite för slappt på pluggfronten de senaste dagarna och nu får jag minsann sätta lite fart!
Min kurslitteratur.. ooooolidligt spännande!
7 december 2010
Mina syskon
Min syster är 7 år äldre än mig och har alltid varit väldigt vuxen i mina ögon. Hon var alltid den som särade på mig och vår bror när han och jag bråkade. Hon var tvungen att sitta emellan oss i bilen för att vi inte skulle slåss. Hon har alltid vetat precis vad hon ska säga till mig för att jag ska må bättre och hon ställer alltid upp och peppar mig när saker skiter sig. Hon är precis som en storasyster ska vara. En klippa i stormen. Jag älskar min syster och har alltid gjort. Hon tyckte nog mest att jag var jobbig och dryg när jag var yngre. Hade en förkärlek till hennes garderob, kläder och väskor och var allt som oftast där inne och snokade. Brukade dessutom smyga på henne och hennes pojkvän. Under senare år har vi fått en bättre relation än vad vi hade när vi var yngre. Anledningen till att den inte var så bra då var väl att lagom som jag ”mognade” och blev tonåring så hade hon redan flyttat hemifrån och vi sågs inte så mycket. Vi ses inte så mycket nu heller – men på något sätt känns det som att vi har hamnat på ”samma nivå” nu. Även om hon fortfarande är min väldigt vuxna storasyster och jag alltid kommer vara ”lillstrumpan” så känner jag mig mer som en jämlike nu, än förr. Och hon är fortfarande den jag vänder mig till om jag behöver lite extra pepp! Jag älskar dig, systeryster!
Min bror är 4½ år äldre än mig (han är född i januari, jag i juni) och vi har varit osams i stort sett hela vår uppväxt. Vi bråkade jämt, om allt. Jag åt upp hans chokladkalender och han åt upp min, vi slogs, retades och gjorde livet allmänt surt för varandra. Eftersom han var äldre och starkare så förlorade jag oftast, men inte gav jag upp för det. Jag har nog min bror att tacka för att jag idag har skinn på näsan. Jag har aldrig haft problem att umgås med killar eller att "sätta dem på plats". Min bror lärde mig att tåla mycket. ”Vill man, så kan man”, brukade han säga när han skulle få mig att göra saker jag egentligen inte vågade. Jag hade nog varit en riktig feglort om jag inte hade haft min bror. När han muckade (från lumpen) insåg jag för första gången hur mycket jag egentligen tyckte om honom, och jag tror att han insåg samma sak under de månader som han låg inne, för sedan dess har vår relation sett helt annorlunda ut. Vi kivas fortfarande såklart, men det är på ett helt annat sätt nu. Jag uppskattar verkligen min bror nu. Han finns alltid där och ställer upp, bryr sig om och tar hand om mig när jag verkligen behöver det. Min storebror är den bästa i världen och jag säger det inte ofta, men jag älskar honom!
Adventsljusstaken
Nu är Fredrik och träffar sin chef, sen ska han till banken och fixa en ny bankdosa (som har försvunnit) och sen kommer han hem till oss igen, får väl se om Neija vaknat än då. Jag försöker piggna till så att jag kan starta dagens plugg men jag tror att det får vänta tills Neija vaknat och Fredrik kommit hem.
Har iallafall gjort iordning årets adventsljusstake (bara en sådär två adventsdagar försent) så nu kan vi också vara med och fira advent på "rätt sätt". Som tur var så hade vi sparat förra årets ljus (ni förstår hur mycket vi tände den förra året också va?) så det ser iallafall ut som att vi har tänt den..
Bortse från allt plåtter i bakgrunden och det faktum att den står i en pizzakartong (väldigt bra sätt att fånga upp mossan med dock). Visst är den fin? Älskar att jag hittade grön mossa i år. Och så lilla tomten på hörnet. Love it!
När mossan stelnat ska den förflyttas till sin plats på köksbordet (när köksbordet blivit rensat från resten av julpyntet). Snart, snart ska jag pynta färdigt här hemma så att ni kan få se allt vårat pynt.
Julafton kommer ju att firas här hemma i år, så det blir extra mycket fokus på julpyntandet i år, när det liksom inte bara är vi som kommer att se det, utan även våra familjer. Jag inbillar mig iallafall att det är därför det tar sådan tid att pynta i år.
Late night for the baby
Lade henne som sagt vid halv åtta, som vanligt, med inte ville hon sova inte. Så sedan halv nio-nio ungefär så har hon varit uppe och sprungit. Under den tiden har jag lagat mat som jag har ätit - inte jättegott, men heller inte superäckligt. Är dock fortfarande lite småhungrig eftersom jag inte ville äta upp allt (eftersom det inte var så gott). Och jag har INTE pluggat ett dugg ikväll. Motivationen tröt i takt med att huvudvärken kom smygandes.
Så jag lägger ner tankarna på plugg ikväll, tar en alvedon, ett glas vatten och bäddar ner mig i soffan tills Fredrik kommer hem - sen blir det raka vägen till sängen, och så hoppas vi att huvudvärken är borta imorgon så att jag har mer lust och motivation till plugg.
På fredag SKA jag vara klar med de sista två uppdragen.
6 december 2010
Min dag
Min dag började kl. 9.30 då jag vaknade av att Neija lät inifrån sitt rum. Hon var inte särskillt ledsen eller så, så jag stressade inte upp ur sängen. Fem sekunder senare ringde mamma och meddelade att hon var påväg hit. Jag inser att Fredrik inte är hemma ännu vilket innebär att jag troligtvis ska ha med mig Neija på vår shoppingtur iallafall. Så då blev det genast lite mer stressigt. Nu var det ju inte bara jag som skulle göras iordning, utan även hon.
Går upp, klär på mig och går in till Neija efter ett snabbt besök på toaletten. Hon säger "heeeeej" när jag kikar in i rummet och sedan dyker hon ner i sängen igen och kryper omkring litegrann. Jag plockar ner kalenderpaket nr 6 från bänken och så får hon öppna det innan hon kommer upp ur sängen. I paketet låg en tröja (som mycket väl kan användas som underställ i vinter). Sen bytte vi blöja och sen var det dags för gröt.
Mitt under gröten bestämmer jag mig för att ringa Fredrik för att höra när han kommer hem. Sagt och gjort, ringer och får svar efter ca 6 signaler. Kommer fram till att Neija får stanna hemma med honom ändå, eftersom han kan passa på att sova när hon sover. Så då blev det en lugn morgon ändå.
När Fredrik kom hem gjorde jag mig iordning medan han "underhöll" Neija. Strax efter 10.30 lägger han ner henne i sängen för att sova frukost och jag kikar ut på gården och ser att mamma står nedanför och väntar. Ut i hallen och på med kläderna, ska precis gå utanför dörren när Fredriks telefon ringer. Chefen. Toppen, nu får jag ta med mig Neija iallafall, tänker jag! Men det behövdes inte, Fredrik blev kvar hemma med Neija och jag och mamma drog iväg.
Första anhalten blev IKEA. Mamma köpte mattor och jag investerade i några plastblommor (de enda som överlever i vårat hem), en julslinga till balkongen, servetter till julmiddagen och en kruka till blommorna.
Dessa pryder nu vårat köksfönster.. julslingan ska komma upp inom kort och då får ni bild även på den.
Sen for vi till Coop och systemet. Mamma köpte "massor" med glögg, vin och öl inför julens firande på systemet och jag gick och drömde mig bort bland champagneflaskor och vitvin med bröllopsmiddagen i tankarna.
Inne på Coop blev det mera julhandel, massor med mat, lite diskborstar och mossa till adventsljusstaken (som vi inte tänt alls ännu) var lite av det som fick följa med i min kasse.
Tack mamma för dagen, och allt.
När vi var klara med shoppingen på Coop så körde mamma mig hem igen. Möttes av en knäpptyst lägenhet och hittade båda familjemedlemmarna i soffan, där de mös framför teven. Jag och Fredrik hade en liten diskussion som gjorde oss både rätt irriterade. Sedan gick han och la sig, för att sova några timmar innan han eventuellt skulle ut och jobba igen.
Neija åt en sen lunch och efter lite bus och lek med mig så la jag ner henne i sängen för att sova lite innan kvällen. Hon somnade på ca fyra minuter och sedan satte jag mig framför böckerna. Siktar ju på att vara klar med skolan den här veckan, så jag hinner med betygsdialogen innan Sälen. Fredrik vaknade någon gång efter 17, då telefonen ringde och strax efter det for han iväg och jobbade.
Neija vaknade strax innan han åkte och sista timmarna som hon var vaken busade vi massor och när klockan slog 18.45 satte vi oss framför tv:n (precis som varje kväll) och tittade på kvällens avsnitt av julkalendern. Idag, precis som alla andra dagar, så satt hon blickstilla hela programmet igenom och så fort det var slut skulle hon ner på golvet och busa igen. Medan hon lekte på egen hand blandade jag iordning vällingen. Blöjbyte och sedan vällingdags.
Nu har jag precis lagt henne och "hoppas" att hon somnar snart så jag kan fortsätta med pluggandet. Fredrik ska köra snö till ca 22 så jag är hemma själv ikväll. Ska väl laga till något att äta. Botanisera runt i skafferi, frys och kyl och se om jag kan knåpa ihop något mumsigt. Om inte så har Fredrik lovat att köpa med sig något när han kommer hem. Lovely!
Dagen har i allmänhet varit bra, minus vår lilla diskussion. Onödigt och halvlöjligt, men ibland behöver man rensa luften. Mamma och jag hade en trevlig stund för oss själva och ibland behövs det också - även fast det alltid är mysigt att ha Neija med sig.
Hur har eran dag varit?
Pulkaåkning
Nu är Fredrik på möte med jobbet och jag och Neija ska gosa ner oss i soffan för att kika på julkalendern. Mysig kvällstradition som vi påbörjade 1 december och har fortsatt med sedan dess. Hon är så söt.. kan spinga runt som en vilde tre minuter innan, men så fort vi sätter oss tillrätta i soffan och knäpper över till ettan så blir hon kolugn, sitter blickstilla och bara tittar - hela kvarten - och sen är det full rulle igen.
Efter julkalendern blir det pyjamas, nattblöja och välling och sen får vi se om pappa hinner komma hem innan hon somnar.
Ha en trevlig söndagskväll allihop!
5 december 2010
Den perfekta dejten
Jag har faktiskt varit på den perfekta dejten (enligt mig). Och det bästa med den var att det inte ens var planerat som en dejt. Jag och en vän bestämde oss för att ses över en kopp kaffe på stan mitt på dagen. Eftersom det var fint väder bestämde vi oss för att ta med oss kaffet och gå en promenad. Promenaden varade i flera timmar och vi hann prata om allt och inget och tillslut började det närma sig kväll. Vi bestämde oss för att gå och bowla och kanske ta en öl eller två. Det fanns en bana ledig så vi bowlade i två timmar och drack några öl. När vi bowlat klart så gick vi en vända genom stan igen innan vi bestämde oss för att gå ut – på krogen. Sagt och gjort, vi hamnade på en krog och mötte några vänner, sen åkte vi hem tillsammans. Det var den bästa dejten jag varit på.
Hur skulle en perfekt dejt se ut för er?
Paket och hemliga äventyr
Hej kompisar!
Nu är det jag, Neija, som skriver igen...
Har varit hos mormor o morfar i Vilsberga över en natt i helgen och vi har gjort massor med kul saker.
Mormor kom och hämtade mig efter att hon hade jobbat på sitt jobb i torsdags natt. Kom hem till oss och sov och när hon vaknat och jag ätit så åkte vi till Vilsberga. På vägen dit stannade vi på Lindex och köpte ett par strumpbyxor och ett par små strumpor till mig. Båda var vita och jag skulle få använda dem på lördagen, sa mormor...
Sen fortsatte vi i bilen och då somnade jag och vaknade inte förrän mormor skulle koppla loss mig från barnstolen i Vilsberga. Och då var Dizzie (det är mormors hund) därutanför dörren också. Och Trisse. Fast Trisse frös om tassarna så han fick gå in och mormor och jag gick en kort promenad med Dizzie. När vi kom in igen så åt jag lite mat. Jättegott. Mormor hade köpt en ny sorts barnmat som jag aldrig testat förut, men det smakade lika gott som allt annat jag brukar äta så jag bara gapade och svalde som jag brukar. Ja, lite tugga blev det förstås också.
Mormor frågade mig om jag ville ha mitt kalenderpaket och det tyckte jag skulle bli roligt så jag fick öppna ett STORT paket. Inuti låg ett par stövlar. Svarta och jättefina med stjärnor på. Fick prova dom och det var kardborreband på dom och dom var roliga att leka med. Det lät så skojigt när jag lyckades pilla upp dom. Raspade liksom. Dom stövlarna ska jag få ha hela vintern ute. Tänk när vi åker till Sälen vad fin jag kommer att vara om fötterna.
Sen hjälpte jag mormor att pynta inför julen. Fast hon tyckte inte att jag var så snäll med hennes tomtar, det skramlade så mycket tyckte hon, så jag fick sluta med dom och tog hand om alla dukarna istället. Dom var inte så skramliga och så var dom sköna att ha som schalar.
När morfar kom hem gick vi och hälsade på hos grannen, Björn, en gammal farbror som fyllde år. Han bjöd mormor och morfar på fika, men mormor hade tagit med kex till mig för det är inte så mysigt hos honom säger mormor. Luktade rök gjorde det också. Min kanin fick åka tvättmaskin när vi kom hem så jag fick sova utan den, men det gick jättebra. Och nu luktar den gott igen. Vi badade också när vi kom hem för att inte vi heller skulle lukta rök. Tittade på adventskalendern på TV och sen fick jag välling.
Sov i mormor och morfars rum som vanligt och den här gången sov vi som stockar allihop till klockan halv nio. Vi skulle ju hinna vakna till adventskalendern. Sen åt jag gröt och sen klädde vi på oss för att åka ut på äventyr.
Vi gjorde en grej som är hemlig. Ska berätta om den efter jul. Jättekul var det.
Nu blev ni nyfikna va? Haha.
Sen åkte vi och handlade och sen hem och då fick jag öppna mitt ändå STÖRRE kalenderpaket – som var en pulka. Grön som min vagn så jag kände mig hemma i den på en gång. Det var jättekul att åka pulka, men det blev lite kallt så vi gick in och sov middag och efter det så var vi och åt julbord och där hittade jag tre kompisar som var jätteroliga att leka med. Vi busade och jag skrattade högt och skrek för det var så roligt.
Sen åkte jag hem till mamma och pappa igen och den resan gick också jättefort för jag sov hela tiden.
När jag vaknade så var mamma och pappa där. Det var så mysigt att komma hem igen. Mormor skulle åka och jobba så jag vinkade till henne o så sprang jag till pappa.
//Neija
One down, two to go
Förresten, så fick jag tillbaka mitt uppdrag idag.. rättat och klart från läraren.
Det resulterade i ett VG!
Det börjar iallafall bra.. nu siktar jag på att hinna med de två resterande uppdragen under nästa vecka - och sen kan vi boka in betygsdialogen innan vi åker till Sälen. Love it!
4 december 2010
Det här åt jag idag
Fruktansvärt tråkigt inlägg - måste jag erkänna - kanske mest för att vi knappt ätit något idag.
Vi var på överraskningskalas för våran goda vän, Jonathan, som fyller 25 på måndag och blev bjudna på kalasgod smörgåstårta. Vi var där från 13 till 19 vilket innebar att vi åt smörgårtårta både till brunch och middag.
Kvällen bjuder på en påse jordnötsringar.
Härlig diet eller hur?
Gårdagen bjöds dock på Tacos (såklart) och var fantastiskt gott. Vi har rester av grönsaker kvar fortfarande så det finns en risk att vi steker på lite köttfärs ikväll och äter det även ikväll?
Om en liten stund kommer Neija hem så då ska vi äta upp henne lite. SAKNAR vårat troll!
Sovmorgon - på mina villkor!
Nowis har sovit i Neijas säng under kvällen/natten, Fredrik gick och la sig direkt efter maten och jag och Sophie glodde på Eclipse och sedan har vi spenderat resterande timmar med att snacka skit, och minnen, och lite mera skit.
Nu när de åkt hem så märks det hur tyst det är här hemma. Även om Neija brukar sova vid det här laget så känns det ändå extra tyst ikväll.. Saknar min snutta. Men jag vet att hon har det supermysigt hos mormor och morfar. Har dessutom hört rykten om att Neija skrivit ihop ett litet "Neija skriver"-inlägg, som kommer komma upp i helgen/veckan. Spännande va?
Har varit lite dåligt på den fronten de senaste veckorna, och framöver ska det bli bättring, jag lovar. Just nu tar jag upp väldigt mycket datortid med min skola - men så fort det blir en stund över ska jag låta Neija ta över tangenterna och knappra ner ett litet inlägg till er.. om inte varje dag, så åtminståne nån/några gånger i veckan.
Nej, nu ska jag ta och krypa ner i sängen och sova - imorgon får jag sovmorgon, precis så länge jag vill. Fredrik ska upp och jobba vid 5 och kommer väl hem igen lagom till lunch. Det ser jag fram emot! (Ja.. att få sova alltså!)
För övrigt så kan jag berätta att vi kommer få ha våran pappa hemma lite mer from nästa vecka, and we love it. Det blir till att ta tag i förrådsstädningen, julpyntningen samt storstädningen på allvar då. Men även mycket mys ska vi klämma in.
Vilken service!
Fick nyss den här kommentaren angående detta inlägget, och man kan ju inte annat än bli lycklig när det finns de som faktiskt engagerar sig såhär mycket för att hjälpa och be om ursäkt.
Tack Kristian. Nu vet jag inte hur du halkade in här, eller varför - men jag tackar så mycket för den trevliga kommentaren och kan gladeligen berätta att vi fått vår plats. Via ett hederligt telefonsamtal.
Ibland är den gamla tekniken bättre än den nya.. Men det låter bra att ni förbättrar informationen, så att färre råkar ut för liknande scenarion igen!
Glömsk morsa
Bara sällskapet som saknas. Fredrik är påväg hem från jobbet (eller egentligen slutade han runt 16 och har sedan dess varit på möte med chefen) och Sophie och Nowalie dyker väl upp vilken sekund som helst. De skulle lämna av Stoffe först (som ska på julbord med efterföljande utgång ikväll) och sedan skulle de komma hit.
Det kanske slutar med att de dyker upp samtidigt hela bunten!
Jag hade en uppgift inför kvällen, och det var att ta fram och tina köttfärsen inför kvällens middag.. Någon som kan gissa vad vi ska äta?
Tror ni jag kom ihåg det?
Nope. Så nu ligger den i micron på defrost så får vi hoppas att den hinner tina tills det är matdags...
Kvällen bjuder som sagt på härligt sällskap och bästa filmen!
Vi hörs imorrn!
Keep your fingers crossed!
Kursen startade i måndags, jag skrev in mig och fixade boken i tisdags, fick upp kursen i mitt studierum i onsdags och idag skickade jag in första uppdraget. 4 dagar före utsatt tid!
Det här kommer att gå strålande!
För er som undrar och inte har hört, så läser jag nu Geografi B, 50 p, för att fixa grundläggande behörighet. Jag kommer sedan, när betyget är satt, att komplettera med även detta betyg (trots att sista kompletteringsdag redan passerat) och hålla tummarna för att de (om utbildningen inte är full) kanske kikar på min ansökan en sista gång.
3 december 2010
Mina föräldrar
Min mamma föddes den 21 oktober 1956, kl.3.05, på Sandvikens BB. Flyttade till Krylbo 1963 där hon gick i skolan i 6 år innan hon flyttade till Avesta för att gå realskolan och gymnasiet. 1975 flyttade hon till Uppsala för att utbilda sig till laboratorieassistent och på en luciafest samma år träffade hon min pappa.
(Pappa, om du läser.. skicka gärna över en bild på dig, som jag kan få lägga upp..)
Min pappa föddes den 19 februari 1956 i Falun som den yngste av fyra bröder. Gick i skolan i Falun men efter två år i gymnasiet, på en fyraårig teknisk linje, flyttade han till Uppsala för att läsa resterande två år där. Där träffade han mamma på hösten 1975. I juli 1976 fick han jobb som laboratorieingenjör på Pharmacia i Uppsala.
De blev ett par den 29 oktober 1977 och förlovade sig 6 månader senare, i april 1978. Mamma flyttade till Avesta för att jobba mellan 1977-1979. Bröllopet ägde rum den 22 juni 1979 (med min storasyster i magen) och den 22 oktober föddes hon i Avesta. Lagom till jul samma år flyttade de tillbaka till pappa i Uppsala. Mamma började jobba på Akademiska sjukhuset 1980 och pappa jobbade fortfarande på Pharmacia.
Min bror föddes den 30 januari 1982 på Akademiska sjukhuset. De bodde då i Årsta, Uppsala och flyttade sedan till Storvreta 1984. Jag föddes 1986 och året därefter flyttade vi till ett hus utanför Örsundsbro och senare på hösten skildes mamma och pappa. Mamma, jag och mina syskon flyttade då till Örsundsbro ”centrum” och pappa flyttade tillbaka till Uppsala.
4 november 1989 träffade Mamma sin nuvarande man, Mats, och de förlovade sig den 1 juli 1991. Samma år flyttade vi allihop hem till honom ut på landet, Vilsberga, utanför Örsundsbro.
Mats föddes i Torpshammar den 5 februari 1960 och flyttade till Hamra (i närheten av där de bor nu) tre år senare. Han spelade fotboll i Lagunda AIK (precis som jag och mina syskon gjorde i många år sedan). 1974 flyttade han och familjen ner till Örsundsbro. Han gick i skolan där och sedan gymnasiet i Enköping. Efter gymnasiet började han jobba som smed på Balingsta Smide. Flyttade till huset i Vilsberga 1982 och den 4 november 1989 träffade han mamma och därefter även oss.
De förlovade sig 1991 och gifte sig den 29 maj 1993 och jag och mina syskon ingick i brudföljet. De bor kvar i huset på landet där vi alla växte upp och som är det enda hem jag egentligen känner till. Mamma jobbar kvar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Mats jobbar på Öbergs Svarv & Svets samt har en egen firma där han gör smidessaker. 
Vi har haft massor med djur. Hundar, katter, höns, grisar, fåglar, kanin, marsvin – you name it. (Fåglarna, kaninen och marsvinet var mina egna). Innan vi flyttade hem till Mats hade han hästar också och än idag är jag bitter över att han hann ”göra sig av med dem” innan vi flyttade dit.
Pappa träffade sin nuvarande fru, Karin, den 13 februari 1993 och i september samma år flyttade han in hos henne i Täby. På nyårsafton samma år förlovade de sig (samma datum som jag och Fredrik, fast några år tidigare). De gifte sig den 14 juli 2000 och bor kvar i Täby. Pappa jobbar som konsult och Karin är lärare.
Movienight
Godmorgon!
Dagen började tidigare än igår (runt 9) när Neija vaknade och både mamma och jag gick upp. Tanken var att hon skulle få sova så länge som möjligt (mamma alltså) men hon var snabbare än mig på att komma upp ur sängen.
Jag gick ju och la mig igår, istället för att plugga - men inte kunde jag somna.
Var det inte för Neija (som vaknade några gånger och grät, samt hade tappat napp och snutt på golvet) så var det Fredrik som levde rövare i sängen. Tror att jag somnade någon gång efter 5.. TRÖTT!
Men vi gick upp och åt frukost alla tre och sedan packade jag väskorna med Neijas grejer medan mamma strök gardiner och satte upp i köket. Tack så mycket för hjälpen! Snart är vardagsrum och kök färdigpyntade.
Mamma och Neija åkte för en liten stund sedan och nu ska jag sätta mig med böckerna och plugga, plugga och plugga lite till. Ska försöka få så mycket som möjligt gjort fram till klockan 18 ikväll.
För då kommer Sophie och Nowalie hit och vi ska mysa framför tv:n med den här underbara filmen som damp ner i brevlådan för någon timme sedan! 
Får se om Fredrik joinar oss eller om han väljer att sova istället.
(Eller om han måste ut och köra snö.. det snöar ju nu igen, så det är ju inte omöjligt).
Om en liten stund kommer tredje inlägget i årets julkalender upp - och idag handlar det om mina föräldrar.
Missa inte det!
Ha en underbar dag!
Nu - plugg!
Plugga eller sova?
Blir ju visserligen barnledig någon gång under morgondagen och jag skulle ju kunna unna mig en god natts sömn inatt och ägna mig åt plugget imorgon istället..
Men man ska väl smida medan järnet är varmt och just nu finns ju motivationen.. den kanske inte finns imorgon?
2 december 2010
Min första kärlek
Jag har försökt tänka tillbaka och komma på när jag var kär första gången, och tyvärr är det inget namn som ploppar upp. Jag tror att det har att göra med att jag egentligen aldrig har varit kär. Förrän nu.
Jag har varit förälskad och haft ”hang-ups” på några underbara (och några mindre underbara) grabbar i mina dagar, men ingen som jag kan minnas att jag någonsin kände såhär för.
Det var (förstås) min allra första pojkvän, Sebastian. En underbar kille på alla sätt. Jag var 15 och han 13 när vi blev tillsammans och efter 2 härliga månader så valde vi att gå åt skilda håll. Vi är, än idag, väldigt goda vänner. Bättre första pojkvän får man nog leta efter. Han är nu sambo med världens härligaste Elin.
Sen träffade jag Anders. Himlastormande och (även det) kortvarigt. Han låg i lumpen när vi träffades så vi sågs mest på helgerna, då det oftast var fest. Men vi pratade desto mer i telefon i veckorna. Vi kunde prata i timmar. Tack vare honom så lärde jag mig tycka om mig själv, mitt utseende och min kropp. Vi har fortfarande kontakt då och då och han är en fantastisk kille.
Johan, en förälskelse som varade i många, många år. Vi gick från att dejta, till att vara vänner, till bästa vänner, till friendswithbenefits, till att nu inte ens prata med varandra längre. Johan krossade mitt hjärta, flera gånger om – trots att jag egentligen inte ens var kär i honom, utan mer kär i att ha honom i mitt liv. Än idag kan jag bli ledsen när jag tänker på honom. För trots allt så var han min bästa vän under många år och han har lämnat ett stort hål i mitt hjärta. Han är nu gift och har barn och jag hoppas att han är lycklig, för det förtjänar han.
Och sen… träffade jag Fredrik. Och jag visste direkt att det var han jag skulle leva resten av mitt liv med. Jag visste att det var han som skulle bli pappa till mina barn. Jag minns att jag sa exakt dessa ord till min sambo, Anna, bara några veckor efter att vi hade träffats. Och här är vi idag.
Fredrik gör mig lycklig på ett sätt som jag inte kan beskriva med ord, på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Vissa dagar blir jag galen på honom och andra så kan jag inte sluta titta på honom. Sedan jag träffade Fredrik så har jag insett att alla de där grabbarna som jag var ”så kär i” aldrig handlat om kärlek egentligen. Framför allt inte sådan här kärlek. Det pirrar i hela kroppen när jag tänker på att vi ska gifta oss i februari. Att vi faktiskt ska ta det stora steget mot att leva resten av livet tillsammans. Vi är inte alltid sams och har det motigt till och från. Jag skulle inte vilja byta bort vår kärlek mot något annat. Även om vi har haft våra ups & downs under årens lopp. Allt som har hänt har tagit oss till denna dag och jag är lycklig.
Jag säger som Charlotte, i SATC2, när hon svarar på frågan om hon är lycklig varje dag: "Not all day every day, but every day!"
Jag älskar honom, över allt annat.
Sovmorgon
Pratat med fina Hanna i telefon en stund på morgonen och nu misstänker jag att Tess är på ingång.
Planerar inför helgen med Sophie och hoppas på att Eclipse dimper ner i lådan idag.. eller senast imorgon.
Ha en bra dag och håll utkik efter "lucka" nummer 2 senare i eftermiddag!
Som jag har väntat!
Fick precis ett mail från CDON.com där de meddelade att de n (äntligen!) har skickat ut min förbokade Eclipse dvd.
Bokade den innan den gick upp på bio och har sedan dess väntat, och väntat, och väntat!
Men nu är den på ingång.. 1-2 arbetsdagar skulle det ta, vilket borde innebära att jag har den på fredag!
Tror det blir till att styra en movienight i helgen!
Vem är sugen?
1 december 2010
Presentera mig själv
Jag föddes på midsommarafton 1986, fredagen den 20 juni, för att vara exakt. Sist i en syskonskara på tre. Mina föräldrar skilde sig när jag var ca 1-2 år (så jag minns inte särskilt mycket utav det, mer än att vi inte bodde med pappa). Jag har förstått att det var en rätt jobbig tid, så jag är glad att jag var såpass liten och inte minns något. Mitt första hem (som jag minns) var i Örsundsbro, på Verkstadsvägen. Där bodde jag, mina syskon och mamma tills jag var ca 4-5 år. Då flyttade vi ut på landet, till Mats i Vilsberga – där vi har bott sedan dess.
Att jag är den jag är idag har jag framför allt tre delar av min uppväxt att tacka för, förutom min mamma som har uppfostrat mig såklart.
Örsundsbro. Världens minsta håla kan tyckas, men tack vare min skyddade tillvaro i denna lilla håla så hamnade jag aldrig i fel sällskap eller i trubbel under tonåren (som många av mina vänner). Jag drack alkohol första gången i nian, till skillnad från många av mina vänner som började dricka och ”festa” redan i 12-13 årsåldern. Jag gick i skolan i Örsundsbro från Lekis till nian och i efterhand är jag glad att jag inte kom in till ”stan” tidigare. Jag hade nog inte varit redo för livet i Enköping när jag var 13 år. Men det var inte bara frid och fröjd i Örsundsbro, trots (eller kanske pga av att det är en så skyddad tillvaro) så finns det mobbning och utfrysning även där. I början på fyran och fram till sexan-sjuan fick jag uppleva den dåliga delen med att bo i en liten ”håla”. Har man en gång fått en stämpel – så får man behålla den resten av livet. Jag var tönten. Jag hade vänner, men jag vågade aldrig visa mitt riktiga jag utan försökte alltid vara någon annan, någon som alla skulle gilla.
McDonalds. I april 2002 fick jag jobb på McDonalds i Stenhagen och fick upp ögonen för Uppsala och hur det var att ha riktiga vänner. Vänner som man kunde vara sig själv med. Som man inte behövde göra sig till för. Det var en vändning i mitt liv. Efter att ha spenderat större delen av sommaren 2002 i Uppsala tillsammans med mina nya vänner så såg jag fram emot gymnasiet och en nystart – som mig själv!
Gymnasiet. Augusti 2002 blev starten på mitt nya liv, som en betydligt mer självsäker Alexandra. Jag började gymnasiet med ett enda mål – att vara mig själv oavsett vad folk tyckte om mig. Det fick bära eller brista.
Tre underbara år spenderade jag på Westerlundska gymnasiet i Enköping tillsammans med världens grymmaste klass. 28 tjejer och en fantastisk kille!
Det var massor med fester, alkohol, resor, tjejsnack, pojkar och studier i en salig blandning. Studierna var det väl si sådär med och jag gick ut med sämre betyg än jag hade tänkt. Men jag hade ju fantastiskt roligt under tiden!
Gymnasiet förändrade mig. Totalt. Igen. Jag fick vara mig själv utan att någon klankade ner på mig. Jag vågade visa vem jag var och hittade fantastiska vänner som jag har kvar än idag. TACK till alla er som gjorde mina gymnasieår till tre av de bästa i hela mitt liv!
Efter gymnasiet började jag jobba heltid på McDonalds och fick under sommaren 2006 låna min brors studentrum i Uppsala. Jag flyttade alltså hemifrån! En helt makalös sommar – fylld med fest och jobb. Det var fotbolls-VM, jag fyllde 20 och bodde tre minuter från centrum, hade mitt andra hem på Se7en och levde livet tillsammans med underbara vänner! Det var även den här sommaren jag träffade Fredrik.
När sommaren led mot sitt slut kände jag att jag inte ville flytta hem till landet igen och började därför leta lägenhet. Fick tag på ett rum, som inneboende hos ett par, i Stenhagen. Bodde där i tre månader innan jag ledsnade på deras kontrollbehov och pedantiska syn på livet. Hade världens flax och fick, en vecka senare, tag på en trea på 98 kvm i Flogsta med inflyttning sista oktober. TACK! sa jag och drog med mig Anna och så flyttade vi in. Så var man sambo! 
Den 29 november 2006 blev jag och Fredrik tillsammans. Då hade jag raggat lite diskret på honom i X antal månader och först några veckor tidigare hade han fattat piken. Vi spenderade de första månaderna som ett par med att smyga och "gömma" oss för folk eftersom det fanns de som inte var så nöjda med att vi träffades. Men efter ett tag ledsnade vi även på det och blev officiella, oavsett vad folk tyckte.
Jag och Fredrik tog en paus på ca 6 månader under 2007/2008. Jag åkte till Sälen och säsongsjobbade och Fredrik jobbade i Norge och roddade för Ladies Night. 
När jag kom hem från Sälen i mars/april 2008 så bestämde vi oss för att testa igen och sedan dess har det bara flutit på. Inga fler avbrott, inga tveksamheter, bara en himla massa kärlek.
Vi började renovera vår lägenhet under våren/sommaren 2008 och flyttade in i augusti. Förlovade oss på nyårsafton och i oktober 2009 föddes Neija och gjorde vårt liv (nästan) komplett. 
Nu ser vi framåt mot bröllop, hus, syskon till Neija och många, många år av lycka.
Jag älskar mitt liv!
Äntligen!
Neijas femte tand är på väg upp. På hennes vänstra sida i överkäken, bredvid "kanintänderna".
Sår, minnesförlust och julpyntning
Vi vaknade strax efter 10 och sedan dess har vi "brottats", gråtit och "slagits". Neija har tre stora, röda sår på sin pippilura som tydligen såklart gör jätteont! Varje gång jag byter blöja (som oftast beståt utav bajs de här dagarna) så skriker hon i högan sky när jag försöker göra rent henne. Hon sparkar med benen (har fått ett antal smällar i magen de senaste dagarna) och viftar med armarna, slänger sig runt, runt på skötbordet och är helt vild. Jag har provat att byta ut våtservetterna mot vatten men hon skriker lika mycket ändå. Jag smörjer med Bepanthen varje gång och försöker låta henne lufta så mycket som möjligt men ingenting hjälper.
Hon har haft sådana här sår förut, som har gått över efter någon dag men nu har hon haft dessa väldigt länge och de verkar bara bli värre.. och det blir ju knappast bättre av att hon fortsätter bajsa smet/vattenbajs. Stackars, stackars älskling!
Jag ska fortsätta med julpyntandet som jag påbörjade igår, och i det ingår även städning, såsom dammning och avtorkning. Kan behövas och jag ser faktiskt fram emot att få gnussa här hemma. Fredrik kör snö/sandar eller är på St:Eriks och kör sten. Vi ser väl honom tidigast mot kvällskvisten igen.
Jag har för mig att jag hade något planerat idag, men jag kan inte minnas vad.. Tills dess att jag kommer på det ägnar jag mig åt hemmet. Här ska pyntas!
Och ni, missa inte första inlägget i årets julkalender som kommer upp om ett tag!
Kärlek i dubbel bemärkelse
För vem som helst, så ser det här ut som en bild på en mycket vacker klänning på en lika vacker tjej.
Men för mig, som vet var bilden är tagen, jag ser så mycket mer.
Förutom att det är min underbara Hanna på bilden så ser jag också något i bakgrunden.
Sophie, ser du vad jag ser?
Är det någon som kan gissa sig till vad det är jag ser?
För fler vackra klänningar, kika in på Marina Design
