Ny vecka, nya tag, nya möjligheter.

Och på jakt efter ett nytt jobb.

Slutar på restaurangen i månadsskiftet och sedan är jag alltså arbetslös. Igen.
Så nu letar jag med ljus och lykta efter ett jobb som skulle passa mig. I första hand över sommaren, eftersom jag sökt in till högskolan till hösten, och kommer jag in så vill jag nog plugga. OM jag inte hittat drömjobbet vill säga.

Har ni tips på jobb, så hojta! Jag tar (nästan) vad som helst. :D

Idag ska jag (alldeles strax) ta tag i hemmet. Hänga in kläder i klädkammaren, dammsuga, plocka, diska, tvätta, osv osv osv. Kanske ska passa på att göra den där utrensningen som jag skulle gjort innan flytten?

Hoppas ni har en bra dag.

Just nu när det är väldigt tyst här på bloggen, så kan jag tipsa er om att ni kan följa mig på Instagram och Twitter också. Där är det lite mer action för tillfället.
På Instagram har jag dessutom lagt upp lite före och efterbilder från lägenhetsrenoveringen.

Twitter: @enmamma
Instagram: enmammasbilder

Kom och häng med mig där också - så vet ni vad som händer även när bloggen ekar tyst.

Tror att min kropp försöker säga mig något. Att jag borde tagga ner lite tillexempel.

Har haft magknip sedan igår eftermiddag. Inte sånt där lagom magknip - som liksom går över bara man får prutta ordentligt. Nej, det här har liksom varit S.M.Ä.R.T.A!
Vill vika mig dubbel så fort det gör sådär ont, och jag vet inte vad det kan bero på.

Det började som, vad jag trodde var, ägglossningssmärtor (eftersom smärtan var lokaliserad till de regionerna) men under natten och hela dagen idag har det liksom gjort ont mitt i magen.

Kroppen kanske försöker säga att jag är stressad? Att jag ska lugna ner mig några hekto och sluta oroa mig om så mycket saker.

Men det är ju lättare sagt än gjort när man är nyinflyttad med kartonger precis överallt, när man inte vet om man har ett jobb att gå till om en månad eller så, eller ens om man kommer överleva sommaren rent ekonomiskt.

Det är inte lätt att lyssna på kroppen då.
Men jag måste försöka. Så därför tar jag paus från uppackningen ikväll och bara vilat i soffan.. Tror nästan tillochmed att jag ska krypa ner i sängen tidigt. Kanske före 21?

Jag är lite småfull, har fyllehicka, och ligger i sängen med de två personerna som jag älskar mest på denna jord.

Har ikväll varit på surpriseparty för en vän som varit i Australien de senaste två åren. Vi jobbade ihop under min säsong i Sälen och sist vi sågs var jag gravid med Neija. Galet kul att träffa henne!!

Hade Anna med mig, som också var där under vår säsong och hälsade på/jobbade. Vi kom, efter några glas vin, in på lite känsliga ämnen.

Vänner som inte är de vänner de borde, vänner som inte inser hur viktiga de är och vänner som vi förlorat och saknar.

Det finns framför allt en vän i mitt liv som försvunnit. Inte bara ur mitt liv, han verkar ha försvunnit från jordens yta. Det är en vän som jag saknar ofta, hans närvaro fattas mig och jag skulle göra allt för att få sätta mig ner och prata, över en kaffe eller så. Mitt hjärta skulle må så mycket bättre..


Nu ska jag försöka sova, lyssna på mina två älsklingar och deras andetag och imorgon går sista flyttlasset från gamla lägenheten och sen ska det städas. From måndag SKA vi vara fullständigt utflyttade!!

I morse vaknade jag i vår nya lägenhet, alldeles tyst och lugnt.

Nästan hela flyttlasset gick igår, det är bara lite småplock och möbler som vi inte ska ha kvar som står kvar i gamla lägenheten. Och sen ska det såklart städas ur och så innan vi helt kan säga hejdå till den gamla lägenheten.

Katterna har tagit det hela med ro. Eddizon är fortfarande lite orolig, men mest för att Neija inte är här, så jag tror han kommer lugna ner sig när hon kommer hem ikväll. Han går runt och letar efter henne, ropar och luktar.

Dagen kommer bestå av uppackning och möblering. Eventuellt får vi besök av goda vänner i eftermiddag/kväll och kanske en spontan middag i röran.

Ska försöka packa upp alla kartonger i köket så att jag kan ställa matbordet på plats, så att vi kan äta middag där ikväll.

Sen ska Neijas rum bli så iordningställt som möjligt så att hon känner sig hemma när hon kommer hem.

Det känns bra här. Det kommer bli toppen när allt är klart och uppackat. Trivs redan! :)

Idag blev det en riktigt lång dag på jobbet. Började 8 och skulle sluta 17, men arbetsledaren som skulle stänga (och jobba 12-21) satt fast i Paris och hann inte hem. Ingen annan kunde jobba så jag erbjöd mig att jobba resten av kvällen också. Så dagens arbetspass blev 8-21, 13 långa timmar! :)

Behöver jag säga att jag nu är ganska så trött?

Men, nu ser jag fram emot 6 långa lediga dagar och förhoppningsvis en flytt någon gång under veckan. Till helgen har vi nog flyttat! :)

När vi kommit tillrätta, och datorn hittats i all packning så lovar jag att ni ska få se bilder från vår renovering. Från början till slut. Jag älskar vår nya lägenhet! :)

Nu ska jag stänga ögonen under denna 40 minuter långa tågresa!

Sitter på rast på jobbet och försöker tagga till inför de resterande 4,5 timmarna innan jag får åka hem. Det går sådär.

Fredrik hörde nyss av sig och det verkar inte som att det blir någon flytt imorgon. Som jag trodde. Men det får väl gå, kanske hinner städa ordentligt under veckan och flytta in till nästa helg istället (då jag dessutom är ledig!). Ska bli intressant att se hur mycket vi hinner röva till i gamla lägenheten under tiden - och hur länge vi orkar leva med alla dessa kartonger runt omkring oss.

Galet. Jag vill bara bli klar nu. Så vi får vila. Imorgon är jag iallafall ledig från jobbet, så vi får väl se om jag kanske kan lyxa till det med sovmorgon/eftermiddags nap eller nåt.

Hoppas ni har en trevlig lördag!

Sitter på tåget efter att ha jobbat stängning. Vi har ändrat öppettiderna på restaurangen nu inför sommaren, så nu stänger vi 22 fredagar och lördagar, vilket innebär att vi som stänger slutar kl. 23. Hemma ca 00.30. Kul! Som att jag inte var trött redan innan?

Tack vare mina snälla kollegor fick jag börja såpass sent som 19.00 idag, istället för 14, som jag egentligen ska börja.

Det ledde till att jag kunde göra ett stort ryck både i gamla lägenheten och i nya. Nu är även vårt sovrum och klädkammare ihoppackat och färdigt för flytt. Lite lampor och hyllor som ska ner från väggarna bara..

I nya lägenheten hann jag med att måla taken i vårt sovrum och hallen mellan sovrummen, så nu borde all målning vara klart! Dessutom satte jag upp ett gäng skåpluckor i köket och byggde ihop "karusellen" till vårt bänkhörnskåp.

Ja, lite nytta hann jag med, men förlorade även en massa timmar och pengar på det. Men det kanske det är värt i slutändan om vi nu kan flytta in på söndag.

Jag längtar efter att få en sovmorgon!

Torsdag kväll och jag sitter på tåget på väg hem från jobbet.
Är så jävla trött och sliten så jag vet inte vad jag heter. Varenda muskel i kroppen gör ont och jag vet inte hur jag ska orka med det här tempot länge till.

Tack och lov så börjar jag se ett slut i tunneln. På söndag är det tänkt att vi ska flytta in i nya lägenheten.
Det verkar inte vara helt omöjligt.

Vi har kommit långt. Alla rummen har målats minst en gång och det är egentligen bara två rum som inte är klara. Självklart kan man alltid bättringsmåla miljoner gånger innan man är helt nöjd, men jag tror att det isåfall får ske någon dag när Neija är på dagis och jag är ledig.

Köket sitter på plats. Det ska städas och luckor och lådor ska sättas på plats sedan är det helt färdigt. Det ligger golv i hela lägenheten (utom i klädkammaren - men det blir ett senare projekt) och alla tak är målade.

Det största som är kvar där är väl att städa. Städa, städa och städa! Allt slipdamm MÅSTE bort innan söndag så Neija kan flytta in.

Sen kvarstår det stora jobbet med att packa klart gamla lägenheten.

Neijas rum är påbörjat, hallen är i stort sett klar och likaså vardagsrummet. Kvar är vårt sovrum, alla våra kläder och köket.

Men jag tror att det ska gå. Imorgon skulle jag ha börjat jobba kl. 14 egentligen. Men tack vare mina fina kollegor börjar jag inte förrän 19 så jag kan lägga massor med krut i nya lägenheten under dagen. Städa och fixa och eventuellt måla det sista.

Jag ser verkligen fram emot nästa vecka. Första veckan i nya lägenheten och 5 dagar ledigt!! Det behövs!

Jag återkommer efter helgen med (förhoppningsvis) lite bilder också!
TACK för att mig fortfarande tittar in här! När allt lugnat ner sig lovar jag att det blir bättre. Har massor av saker att berätta dessutom!!! :)

Imorgon är det en månad sedan missfallet och jag har hittills inte fått någon mens.
Antingen innebär detta att kroppen blivit försenad med en månad och att jag därför kommer få mens någon gång vilken dag som helst, eller så har det blivit nåt annat knas.

Har fått hemska kramper till och från, då och då. Som om hela ryggen, magen och härligheten ska gå sönder vilken sekund som helst. Något som jag aldrig upplevt tidigare och ärligt talat känns det rätt läskigt. Som om någonting "sitter i vägen" och stoppar upp.

Jag har fortfarande inte bokat in det där kontrollbesöket som jag skulle göra. Det har varit lite för mycket den senaste tiden, med renovering av nya lägenheten, nerpackning och rensning i gamla samt jobb på det.
Tiden räcker liksom inte till riktigt.

Energin räcker inte till heller och det känns som att jag snart kommer gå av på mitten av all stress och trötthet.

Att jag dessutom har ett smärre problem gällande framtiden gör ju inte direkt saken bättre. Om en månad eller så, lagom till sommaren, så ser det i nuläget ut som att jag blir av med jobbet. Skulle därför behöva hitta ett nytt jobb ganska snart. Helst idag så att jag med säkerhet kan veta var min inkomst kommer komma ifrån framöver.

Så man kan väl säga att det antagligen finns både en och sju anledningar till varför min mens kan vara sen?

Stress, stress och lite mer stress brukar ju inte direkt locka fram den i vanliga fall.

Suck.

Det är mycket just nu.

Det händer mycket just nu.
Allt på en gång.

Vi har påbörjat renoveringen i nya lägenheten och börjat packa lite smått hemma. Borde ta tag i det ordentligt, så vi slipper stå där under flytthelgen och slänga ner all skit i nån kartong och tänka "vi tar det sen". För det där "sen" kommer aldrig - det vet jag alltför väl.

- - - - -
Detta skrev jag för ungefär en vecka sedan men glömde visst bort att både fortsätta och publicera
- - - - -

Som läget ser ut idag så har vi kommit väldigt långt i renoveringen. Vi har rivit ut allt som ska rivas ut (golv, kök och lite väggar) och nu börjar det bli dags att börja med grundjobbet.

Det som tar längst tid och är tråkigast (eftersom det känns som att inget händer). Spackling av väggar och tak samt slipning av alla dessa väggar.

Men för att få ett bra resultat måste man göra en grundligt förarbete och snart får vi börja måla!

På fredag kommer det nya köket och förhoppniningsvis har vi kommit så långt att vi kan sätta upp det direkt i helgen.

Målet är att ha målat alla väggar och lagt golv i köket till helgen.

Wish us luck!


(och här var det tänkt att det skulle finnas två före bilder, men eftersom appen vägrar samarbeta så får ni fantisera er till hur det kan se ut.
Lovar att ni ska få se vilse snart)

Vi har haft en riktigt bra helg i Bjursås.
Neija skötte sig exemplariskt (mestadels iallafall) och vi har alla fått massor med frisk luft och några åk i skidbackarna även denna vinter.

Även Neija åkte skidor. För första gången i sitt liv och hon var superduktig! Ramlade bara typ 3-4 gånger och direkt upp igen. Fantastiskt att se henne skina som en sol där i backen!

När vi kom hem igår eftermiddag åkte vi till nya lägenheten och ställde in de första sakerna (brädor, pulkor, pjäxor osv) i förrådet. Fredrik passade även på att sätta tänderna (och hammaren) i köket och bröstpanelen där inne.

Efter det åkte vi till närakuten med trollungen. Hon har, den senaste veckan, haft en hemskt utslag på snippan som bara blivit värre för varje dag. Vi har smörjt, luftat, baddat, tvättat, ja - vi har testat allt. Fick svaret att det var svamp. Så nu har vi fått en receptbelagd salva som ska smörjas in varje dag, minst två gånger om dagen.
Hoppas hon slipper det snart. Tur att hon inte verkar lida av det iallafall. Varken utslaget eller salvan.

Idag är det måndag och nu är i tillbaka i vardagen. Fredrik jobbar, Neija är på dagis och jag laddar inför jobb imorgon.

Ska åka till Björklinge om nån timme eller så och hälsa på Sophie och Melwin. ÄNTLIGEN!!

(Satt ju på förlossningen och väntade på honom till en och en halv timme innan han föddes - och idag blir första gången jag träffar honom. Han blir en månad gammal nästa vecka!) SKANDAL!
Men bättre sent än aldrig! :)

Om tre timmar ska vi ner på stan för att få nycklar till nya lägenheten, samt bli några tusenlappar fattigare. Tänk att det gick så fort ändå?

För bara några månader sedan fick jag nästan "tvinga" Fredrik att gå på visningar. Men efter första visningen så fick vi båda blodad tand. Det blev fler och fler visningar men ingen bostad kändes riktigt rätt.

Men så hittade vi en som var perfekt för oss. Med privat trapphus upp till lägenheten och klockrent planerad. Fräsch och fin. Vi fick lånelöfte bara några dagar senare och gav oss direkt in i budgivningen. Tyvärr så räckte inte vårt löfte så långt och vi förlorade budgivningen på målsnöret.

Vi gav upp lite och tänkte att vi får väl vänta några månader, kanske ett halvår tills vi sparat ihop lite mer pengar.

Så en dag, bara någon vecka senare, hittade vi en lägenhet på hemnet. Jag jobbade vid båda visningstillfällena så jag tvingade återigen iväg Fredrik på den sista visningen. Själv. Han kom hem och var sprudlande glad. "Den är perfekt! Den här tar vi!".

Ny budgivning. Som vi efter lite problematik tillslut vann. Kontraktskrivning dagen efter avslutad budgivning och sen var det klart! Ett snabbt möte på banken för att färdigställa lån och diverse annat och sedan har vi väntat på den här dagen.

Och nu är den äntligen här!

Idag får vi tillträde. Idag blir den vår på riktigt. I helgen åker vi bort och from måndag börjar det stora projektet med att renovera i nya lägenheten samtidigt som vi packar ihop gamla lägenheten. Och allt på en månad!

Näst-nästa helg kommer vårt nya kök och två veckor senare flyttar vi in.

Det ska bli så skönt att få något att fokusera på. Något att lägga all energi i. Att sätta tänderna i!

Ska ta massor med före och efter bilder så att ni får se.

Spännande!!!

Jag har slutat blöda. Tog ungefär en vecka, precis som sist. Och idag känner jag av ägglossningssmärtor. Vi lär ju dock invänta ännu en mens innan vi försöker igen.

Ska dessutom se till att få kontrollen och ett möte med en dietist för att se om det är min vikt som är boven i dramat. Få lite tips och råd om vad jag kan göra för att gå upp i vikt.

Dagen ska spenderas med att förbereda inför helgens skidresa. Är egentligen inte så taggad längre men jag vet att Neija ser fram emot det och för hennes skull så ska vi åka.
Jag ska tvätta kläder, packa väskorna och plocka fram brädorna från förrådet.

Ikväll ska vi äta middag med våra gravida vänner. Och självklart kolla på Greys anatomy.

Imorgon får vi nycklarna till nya lägenheten. Längtar efter att få komma in och se den igen när den är tom. Ska åka dit och rita lite på väggarna och mäta ut lite. Renoveringen startar på allvar i nästa vecka. Ska bli skönt att få annat att tänka på.

Ännu en dag har gått.
Jag blöder än och har tillochfrån under dagen känt av små kramper i magen, men jag hoppas och tror att jag snart slipper detta.

Jag är tacksam för att jag har Neija. Utan henne skulle det nog vara mycket svårare att få dagarna att gå utan att tänka på förlusten.

Känner mig töntig till och från. Jag hade ju bara gått en vecka och vetat om det lilla livet i magen. Jag hade lika gärna kunnat gått ovetandes och bara trott att mensen var sen. Men det är väl nackdelen med att faktiskt försöka få barn. Att man gör test så fort mensen inte dyker upp. Att man liksom vet direkt. Att man börjar planera framåt på en gång.

Samtidigt som jag mår dåligt och är ledsen över att det inte gick vägen så tänker man på dem som har det ännu värre. Som förlorar sina bebisar mycket senare i graviditeten. När de kanske tillochmed känt sparkar, sett sitt barn på ultraljud eller kanske tillochmed fött barnet och sedan förlorar det.

Och då kommer känslan av att "jag får inte vara ledsen för det är värre för dem".
Men det här är min smärta - vår smärta. Den kan inte jämföras med någon annan. Vi känner som vi känner och man måste få känna.

Man måste få bearbeta, fundera, gråta, tänka. Man måste få göra allt det - för att kunna gå vidare. För att våga göra ett nytt försök.

Det är mina värsta tankar. Att jag inte vet om jag skulle klara av ett till nedslag. Vågar vi försöka igen och riskera att det går åt skogen ännu en gång? Vågar vi hoppas? Vågar vi längta?

Vi tar en dag i taget.

Och vi tackar för alla tankar, allt stöd och alla peppande ord och kommentarer. ❤

Ringde till sjukhuset nu på morgonen för att boka tid för en kontroll.
Barnmorskan tyckte jag skulle avvakta eftersom det verkade vara som om kroppen sköter det själv - då blödningen redan börjat avta. Jag skulle göra ett nytt graviditetstest om några veckor för att se att det visar negativt och om jag vill då kan jag få komma in och ta en titt så allt står rätt till.

Vi pratade även om min oro för att de förstörde något under förlossningen med Neija. Och hon förstod mig faktiskt. Och även om hon trodde att det nog inte var någon fara så tyckte hon absolut att jag skulle be om en ordentlig undersökning för att - om inte annat - få lite lugn och ro i tankegångarna.

Så nu får jag väl bara hoppas på att det slutar snart - blödandet. Förra gången blödde jag en vecka i sträck! Pallar inte!

Har haft en bra dag, trots allt.
Jag blöder fortfarande och idag har jag egentligen mått sämre än igår, rent fysiskt. Har varit jättesnorig och haft ont i halsen. Huvudvärk och svettats och fryst om vartannat.
Har haft kramper och värk i hela kroppen. Har sett klumpar i blodet och mått illa.

Men jag har spenderat hela dagen med min underbara dotter. Vi har egentligen inte gjort någonting, eftersom jag mått som jag mått, men vi har myst och ägnat varje vaken stund åt varandra, och det är värt allt. Hon är det finaste jag har och varje misslyckat försök och båda missfallen har verkligen fått mig att inse hur glad jag ska vara för att ha henne i mitt liv. Jag vore ingenting utan henne.

Vi har dessutom varit till IKEA och beställt vårt kök till nya lägenheten. Fortsatt leva livet. Det känns bra. Livet går såklart vidare och man måste fortsätta framåt.

Det känns bra att folk vet. Att folk kan få en chans att förstå att man inte är på topp. Att inte behöva låtsas.

Och det känns bra att inte gå och bära på smärtan i hemlighet.

Jag har druckit några glas vin ikväll. Det var gott och det känns lite lättare just nu. Vi hade besök av min svägerska ikväll och vi har ätit god mat och tittat på melodifestivalen.

Imorgon är Fredrik ledig hela dagen och jag tror att vi ska försöka packa lite inför flytten. Det kommer nog kännas bra med en nystart. En ny lägenhet, ett nytt liv.

Och ett nytt försök. För vi har inte gett upp. En vacker dag kommer vi få gå igenom en graviditet - från början till slut. Med ett nytt liv vid mållinjen.

Tack till alla er som hört av er. Som stöttar på ett eller annat sätt. Som förstår och som peppar.

<3

Kvällen lider mot sitt slut och mina ögon svider. Dels av trötthet men mest av alla tårar som runnit under dagens lopp.

Min mamma kom hit och höll mig sällskap. Fredrik var på jobbet och Neija på dagis så det var skönt med sällskap.

Har fått "ledigt" från jobbet de närmaste dagarna, så att jag kan stabilisera mig lite. Jag gråter mest hela tiden. När jag inte tänker på det och när jag tänker på det. Men det är väl så. Och får vara så.

Jag måste läka. Och jag är medveten om att det kan ta tid. Och att jag ska be om hjälp.

Ljusglimten under dagen var när Neija kom hem från dagis. Att få sitta med henne i famnen och känna hur hon luktar. Känna hur hon klappar mig på ryggen och på huvudet, pussar mig på kinden och virar sina små, men starka armar, runt mig.
Kärleken svämmar över och jag är så tacksam för att vi iallafall har henne.
Den bästa. Det finaste barnet i världen!
Vi älskar dig!

Vissa saker vill man inte skriva om.
Vissa saker bör man inte skriva om.
Men vissa saker måste man skriva om.
För att slippa bli knäpp.
Det här är en sån sak.

Vi hade, efter många månaders försök, äntligen lyckats bli gravida. Neija skulle bli storasyster och vi skulle få bli tvåbarnsföräldrar. Lyckan var total och ingen av oss kunde hålla sig och vi berättade tidigt för nära och kära.

Lyckan varade i 8 veckor.
Sedan började jag blöda. Missfall.
Detta var i månadsskiftet oktober/november förra året.

Efter undersökningen på sjukhuset blev vi rådda till att vänta minst två menstruationer innan vi försökte igen och vi lyssnade och avslutade året med förhoppningen att vi skulle lyckas efter nyår.

Januari kom och gick med mens precis som vanligt. Februari kom och vi hade fullt upp med bröllopsdag och lägenhetsplanering, bankmöten och jobb.

I månadsskiftet insåg jag att tuttarna gjorde ovanligt ont. Att magen var ovanligt svullen och att jag inte hade några känningar alls om att mensen var på väg.

Köpte ett test och mycket riktigt!
Vi hade lyckats, igen! Tillslut!
Tummarna hölls och den här gången bestämde vi oss för att inte berätta förrän allt var säkert.

Det har nu gått lite mer än en vecka sedan testet togs och vi har skrattat åt magen som varit "gigantisk" om kvällarna, vi har skrattat åt hormonranden som redan tittat fram och vi har skrattat åt tuttarna som växer och ömmar.

Igår kom smällen - igen!
Jag blöder. Jag har ont och magen har slutat svälla.

Det blir ingen bebis den här gången heller. Hjärtat går sönder lite grann varje gång jag tänker på det och jag orkar inte vara tyst.

Jag orkar inte hålla det hemligt och tycka synd om mig själv i hemlighet.
Jag har ont. I hjärtat. I kroppen. I hjärnan.

Det tar på krafterna, framför allt psykiskt, att vara med om ett missfall, inte bara en - utan två gånger - tätt efter varandra. För att inte tala om alla misslyckade försök däremellan.

Det är därför jag inte bloggar som vanligt. Det är därför jag inte är som vanligt.

Jag kan inte tänka på något annat.
Och jag kan inte hålla det inom mig längre.

När folk frågar hur jag mår svarar jag "bra", eftersom de inte skulle klara av att höra sanningen.

Sanningen?

Jag mår dåligt..
Jag måste erkänna det.
Annars kommer jag aldrig må bra igen.

Idag älskar vi alla varandra lite extra, eller?
Njae, det är väl ingen egentlig skillnad idag mot alla andra dagar även om jag kan tycka att det är lite mysigt med en dag då vi hyllar kärleken!

Och vem är det som säger att man inte kan fira idag om man är singel? Det finns väl så mycket kärlek att fira så att det borde räcka till alla?

Kärleken till ett barn, en förälder, ett djur eller en god vän?

Jag är lyckligt lottad som har allt detta plus en fantastisk man! Och det firar jag idag!

Hur har jag firat då?
Jo, jag har varit hos tandläkaren och fått ett hål lagat (borrat i tänderna alltså) och pga detta varit bedövad i halva ansiktet. Jag och maken har varit på IKEA och ätit middag samt kikat på köksinredning och sedan har vi åkt bil i värsta snöovädret och hämtat en hylla som vi köpt på blocket för att slutligen avsluta kvällen med att lägga oss "tidigt" (nu, kl. 22.30).

Neija är hos mormor inatt och blir kvar där även under dagen imorgon då jag jobbar och Fredrik antagligen kör snö.

För snöat, det har det gjort ikväll - massor!!!

Hur firade ni er hjärtedag?

Sitter på tåget påväg till jobbet.
Har varit ledig en dag sedan i onsdags och är inte ledig igen förrän på tisdag.
Alla hjärtans dag.
Då ska jag till tandläkaren för att bli fattig igen. Laga lite hål och så.
Kul!
Hur firar ni alla hjärtans dag?

I fredags var jag och hälsade på fina Anna och lilla Klara. Så söt den lilla tjejen är. Blir alldeles kär när jag ser henne. Fick höra allt om förlossningen och så pratade vi om allt annat mellan himmel och jord.

Fredrik kom och hämtade mig mot eftermiddagen och så efter att vi hämtat Neija på dagis så åkte vi till IKEA allihop. Hämtade hel broschyrer och inspirerades bland avdelningarna.

Kvällen bjöd på filmkväll. Vi hade hyrt "Friends with benefits" och käkade snask efter att Neija somnat.

Nästa vecka ska vi ta tag i flyttrensningen. Har samlat på oss lite kartonger under den senaste veckan så nu är det bara att börja packa.
Ser fram emot att få börja faktiskt!

Det enda som saknas just nu är att "lillebror" tittar ut. Vi längtar efter dig grabben! Kom nu! <3
Saknar även hans mamma.. Måste styra upp en dejt snart.

Ha det så bra allihop, så hörs vi (förhoppningsvis) snart igen!

Vaknade och mådde bra. Hade inte ont någonstans och mådde inte illa.

Nu har jag varit vaken i snart en timme och för varje minut så kommer det krypande. Illamående, muskelvärk och kramp i magen.

Misstänker att det här inte är över ännu, men jag håller tummarna. Jag saknar mitt troll!! :(

Ja, så känner jag mig.
Känns som att jag ska dö vilken sekund som helst.

Vinterkräkan har flyttat in i min kropp. Började halv sju imorse med att jag hade galet ont i magen, mådde illa och behövde bajsa samtidigt.

Det var bara att sätta sig på toa med hinken i knät och hålla tummarna för att det åtminstone inte hände samtidigt.

Klarade mig faktiskt utan kräka där på morgonen, och kunde krypa ner i sängen en stund till. En och en halv timme senare var det dags igen och den här gången kom det från båda håll, så att säga.

Fick frossa och flyttade mig in till vardagsrummet där jag sedan har spenderat min dag i mag- och muskelkramper och krälandes mellan toaletten och soffan med jämna mellanrum.

Fy fan säger jag. Det här är fan värre än att föda barn! Hatar att vara kräksjuk!!!

Vi flyttar om ca 11 veckor och innan dess ska det rensas här hemma.
Kläder, skor, väskor, porslin, tavlor, böcker - you name it!

Vi har alldeles för mycket skit som vi samlat på oss under årens lopp som vi varken kommer få plats med eller behöver.
Mycket av "skiten" är fina grejer. Kläder som aldrig använts, skor som är nästan nya och massvis med annat som är fullt funktionsdugligt.

Därför har vi bestämt oss för att sälja en hel del, på loppisar bland annat. Tänkte dessutom kolla intresset här inne, bland er, om det kan vara intressant att köpa något?

Isåfall kan jag styra upp en bloppis så kan ni få första tjing på grejerna innan vi åker på loppis och säljer det.

Vi har massor med saker och det känns ju bättre om det kommer till användning hos någon annan än att det bara slängs.

Så.. Är det någon som är intresserad?
Släng in en kommentar så styr jag upp något!

Har påbörjat en liten "renovering" här inne igen.. It's a work in progress och fortfarande långt kvar än.
Så ni får ursäkta röran..

Godmorgon mina fina!

Här hemma vaknar vi tidigt som vanligt, halv sju senast varje morgon tittar Neija in i sovrummet och tycker vi ska kliva upp. (Jo, vi tycker det är tidigt - eftersom vi är vana med en tjej som sover länge om morgnarna).
Eller ja.. hon tycker att JAG ska kliva upp. Fredrik får gärna sova vidare för henne.
Taskigt och orättvist tycker jag.

"Mamma, gå upp. Pappa sova"

Idag är det iallafall söndag och Fredrik fyller år.
Efter lunch, vid 14-tiden, fylls lägenheten av folk. Familj och vänner.

Innan dess var det tänkt att Fredrik skulle städa iordning, men just nu ligger han som sagt och sover efter att ha varit ute och druckit öl igår.. Får väl se när han vaknar, och om jag klarar av att vänta med städningen tills dess.


Neija och jag tittar på "Bilar 2" tills vidare.
Ja.. Neija tittar och jag slökollar lite. Spenderar större tiden på olika heminredningsbutiker
 och letar inspiration och tips inför renoveringen i nya lägenheten!
Kan knappt fatta att vi har köpt lägenhet!!

Mitt hjärta svämmar över!
Min fina, fina Anna har blivit mamma.
Till en liten tjej. Världens finaste.

Jag längtar tills jag får träffa henne, se henne, hålla henne och lukta på henne.

Tills vidare tittar jag på bilden som jag fick tidigt imorse om och om igen.

Älskade vänner!
Nu är ni föräldrar! Grattis till det bästa "jobbet" någonsin!

Sitter på tåget, påväg hem från jobbet och min hjärna går på högvarv. Dock har det ingenting med jobbet att göra eller det faktum att jag sovit ca 2 timmar inatt.

Nej, jag är någon helt annanstans med min hjärna och mina tankar.
Dom är i Uppsala, på Akademiska sjukhuset, på förlossningen hos min fina, fina vän och hennes karl som i detta nu (och sedan typ 10 i förmiddags) föder barn.

Som vi har väntat. Som vi har längtat. Och nu är det äntligen dags. Nu ska vi äntligen få veta vem denna envisa och blyga lilla person är. Som har vägrat komma ut. Vi har fått vänta två hela veckor extra på den här fantastiska bebisen och jag spricker snart av nyfikenhet.

Och då kan jag inte ens föreställa mig hur "trollets" föräldrar känner.

Jag skickar alla pepptankar och lyckönskningar till de tre kämparna där borta och längtar så tills vi får höra ifrån dem.

Älskar dig finaste du. Du är en fantastisk kvinna och du är/kommer bli den bästa mamman till er lilla parvel.

Kärlek!!!

Ska gå ut med chefen och en till tjej från jobbet imorgon. Det ska bli så sjukt roligt! Minns inte sist jag gick ut!

Nackdelen är att vi ska ut i Stockholm och jag jobbar hela dagen innan, så jag måste alltså bestämma mig för en outfit ikväll/tiiidigt imorgon bitti för att sedan stuva ner det, plus allt annat jag kan behöva för att göra mig snygg, för att sedan släpa det med mig till jobbet.

Jag funkar inte så.
Jag klär mig efter humör 95% av gångerna jag ska göra något och HUR ska jag veta, ikväll, vilket humör jag kommer vara på imorgon kväll?

Nåja. Jag får göra vad jag kan. Lär ju tvätta en hel del också, så att jag har att välja bland. Och smycken. Och duschgrejer.

Gaaah!!

Aja, det kommer vara värt det imorgon kväll! :)

Sitter på tåget påväg hem.

Lyssnar på musik från min nyaste spellista och minns både bra och dåliga dagar som gått. Hela listan består av låtar som på ett eller annat sätt påminner om stunder i livet som betytt extra mycket för mig.

Jobbat kortpass idag (som vanligt på onsdagar) och tiden gick ovanligt snabbt just idag. Trots att jag var toktrött på morgonen. Hela familjen sov som stockar till kl. 06.20 imorse. Lite småstressigt blev det men vi kom iväg utan större problem.

Nu jobbar jag torsdag och fredag innan jag är ledig lördag och sedan jobbar jag igen på söndag. På fredag ska jag troligtvis umgås med det nyaste tillskottet på jobbet. En tjej som började i början på december (som jag utbildade). Gå ut och skaka rumpan i Stockholm verkar det som.. Kul!

Annars går dagarna mest åt till att umgås med lilltrollet, mysa med maken och leta bostäder men framförallt att vänta på fina Annas lilla bebis (som verkar trivas alldeles för bra inne i magen).

SKA bli bättre på att uppdatera. Lovar. Både för er och för min skull. :)

Denna fina bild togs på nyår när våra tjejer busade och kramades så det stod härliga till. Tänk vad roligt det kommer vara för dom när de blir äldre, att ha sådana här bilder på varandra.

Att se att de varit vänner ända sedan de var små. :)

Gullungar!

Kom hem från jobbet och hittade två småfulla grabbar vid köksbordet. Vår käre vän har äntligen (i mitten på december visserligen) kommit hem från sin 6 månader långa tjänstgöring i Afghanistan. Så himla skönt att ha honom hemma igen!!

Vi pratade en stund och nu har jag precis kommit hem efter att ha kört honom hem. Fredrik har somnat i soffan och jag gissar på att han blir kvar där inatt. Försökte få med honom till sängen, men utan resultat.

Imorgon jobbar jag mitt sista pass för den här veckan och jag ser fram emot två och en halv lediga dagar innan nästa arbetspass. Ska på första hjälpen utbildning på måndag, men det räknas ju knappt.

Nu kryper jag ner i sängen och ser fram emot lite sovmorgon imorgon.

Snälla Neija, sov lite längre än till 06.00 imorgon bitti är du gullig?

Är det inte den ena så är det den andra.

Vi har väntat (och väntar ännu) på Annas bebis i evigheter. Ända sedan i mars/april när hon fick veta att hon var gravid. Och nu går hon på övertid. Beräknad ankomst för "trollet" var 8/1. Vi längtar efter dig!! <3

Sophie däremot verkar vara påväg att kläcka vilken sekund som helst, och hon är inte beräknad förän 1 mars. "Lillebror" får gärna vänta lite, även fast vi gärna ser att han kommer snart också!

Jag får panik av allt väntande. Kan inte koncentrera mig på livet, utan tänker bara på mina fina tjejer.

Jag älskar er och håller alla tummar och tår för att "lillebror" väntar några veckor till och att "trollet" kommer vilken dag som helst! :)

Vi ignorerade det svarta molnet idag och budade järnet på lägenheten. Vi ville ju så gärna ha den och allt går att lösa.

Tyvärr så ville den andra budgivaren också väldigt gärna ha den och det hela slutade med att vi nådde vårt tak och fick ge upp. Trist.

Men det kommer fler lägenheter och lånelöftet vi har fått är ju giltigt i ett halvår framåt. Tills dess har vi kanske lyckats skrapa ihop ytterligare några kronor till vårt handpenningkonto och kan därför kanske få låna mer.

Eller så kommer den perfekta bostaden upp på nätet vilken dag som helst, och då är det bara att nappa. Och ge sig in i en ny budgivning.

Nu har vi ju fått öva. Och uppenbarligen var det inte meningen att vi skulle ha den här lägenheten. Man får se det så.

Nu sitter jag på tåget hem, efter en seg stängning. Rent och fint var det när vi gick iallafall och nu känner jag hur tröttheten kommer krypande. Ska bli skönt att krypa ner i sängen bredvid min karl när jag kommer hem.

Imorgon är en ny dag och en ny stängning. Fredagen den 13e.. Håll tummarna för att vi slipper otur.

Ligger i sängen och drar mig för att kliva upp. Dels för att sängen är så otroligt skön, dels för att jag inbillar mig att huvudvärken som pockar på innanför pannbenet inte kommer bryta ut om jag ligger still men framför allt eftersom jag inte vill att den här dagen ska börja.

Jag vill inte att mäklaren ska ringa och fråga om vårt nästa bud.

Ett stort svart moln dök upp ovanför våra huvuden igår. Ett stort svart moln som kan förstöra allt.

Glädjen i att vara med i budgivningen, att ha en chans till att vinna den dessutom, är som bortblåst.

Jag vill bara krypa ner under täcket igen och gräva ner mig tills dess att det stora svarta molnet blåst bort.

Förutom det så ska jag jobba idag. Stängning. Kommer hem sent till en familj som troligtvis sover.

Nej, usch. Jag vill verkligen inte att den här dagen ska börja..

:'(

Spännande dagar framför oss nu, och allt började med ett mycket lyckat bankmöte idag.

Eller egentligen började det redan i fredags då vi såg denna fantastiska lägenhet för första gången.

Vi är förälskade båda två och vi vill ha, vi vill ha.

Bankmötet idag gjorde dessutom att vi har en stor möjlighet att faktiskt kunna få den också.

Imorgon ger vi oss in i budgivningen.

Wish us luck!

Sitter utanför vår dörr och väntar på att Fredrik ska komma hem och låsa upp.
Mamma kom nämligen förbi imorse och lånade Neija och eftersom jag åkte till jobbet innan de åkte härifrån så fick hon även låna mina nycklar.

"Tanden" fortsätter att göra ont, eller åtminstone munnen. Idag har jag dessutom en hemsk blodsmak i munnen och det känns som att kinden är fyra gånger så stor som innan. Hur länge ska jag behöva knapra tabletter liksom?

Pga av mitt tablettintag har mitt immunförsvar typ utplånats vilket har resulterat i en förkylning. Snorig, hes och seg. Förhoppningsvis hinner jag kurera mig under de kommande två dagarna då jag är ledig så att jag kan jobba i helgen igen.

Ikväll ska vi på lägenhetsvisning. Från radhusdrömmar och ett extra rum så har vi nu insett våra begränsningar och siktar istället in oss på lägenheter och treor med stora rum (så att man eventuellt kan dela av ett rum och göra om till två).

Tänkte att jag ska försöka sätta mig ner vid datorn och knåpa ihop ett inlägg om året som gått och såklart berätta lite om jul och nyår också. Samt ett inlägg om våra planer och drömmar inför 2012.

Men det blir som sagt en annan dag.
Nu vet ni att jag lever iallafall!